Från arbetstagare till företagare

Jag träffade några gamla vänner som jag inte hade sett på lång tid över en kopp kaffe. Det räckte inte med en eller två koppar kaffe för det hade hänt en hel del under de senaste åren.

Båda i familjen hade gått igenom samarbetsförhandlingar och permitteringar, och till slut blev mannen uppsagd efter 30 arbetsår. Han var då i 55-årsåldern. Frun fick behålla sitt arbete men hon förlorade en hel del av lönen.

Två år med ständig stress sliter på hela familjen. Osäkerhet, bitterher och sömnlösa nätter när man grubblar över framtiden. Onödiga gräl om meningslösa ting. Till slut ser man inget ljus i tunneln. Det behövs en hel del kärlek, tålamod och förstående för varandra. Familjen hade vuxna barn och barnbarn som enligt dem var de enda ljuset i livet under två års tid.

Efter många arbetsansökningar som inte gav napp började självförtroendet sjunka. De berättade att de emellanåt undvek vissa vänner för att mannen skämdes över att vara arbetslös. Han kände sig misslyckad.

När dessutom maxgränsen på 500 dagar med inkomstrelaterad dagpenning så småningom började närma sig så började väggen komma emot.  Till slut fanns det bara några alternativ – att försöka utbilda sig på nytt eller att börja som privatföretagare. Alla har inte möjlighet att göra någondera – antingen har de ingen möjlighet att finansiera början eller så har de inte jobbat i en sådan bransch där man kan vara privatföretagare eller jobba som frilansare.

I den här familjen hade mannen en möjlighet att starta ett nytt företag. Han hade vakat många nätter och funderat över hur det skulle vara att byta från arbetstagare till företagare. Trots att det alltid fanns en risk att han skulle misslyckas så hade han inget annat alternativ, på grund av att ingen ville anställa honom. Hans yrkeskunskap inom branschen respekterades inte tillräckligt, och dessutom fick han mellan raderna höra att han var för gammal.

Det tog flera månader att reda ut olika byråkratiska knep och att göra en bra och realistisk planering av företagsverksamheten. Man behöver också en bra revisor som kan hjälpa med alla möjliga papper, både i början och senare.

Mannen konstaterade också att han behövde ett bra nätverk för att komma i gång, men tack vare den långa tiden i arbetslivet hade han en hel del goda kontakter. Han hade även goda erfarenheter av TE- byråns kundtjänst samt av fackförbundet under den tid då han var arbetslös.

Han fick höra om möjligheten att ansöka en startpeng som är avsedd för att hjälpa och trygga en ny företagare som inleder sin företagsverksamhet. Beslutet om startpeng fattas alltid av TE-byrån, och mannen fick veta att hans ansökan om startpeng hade blivit godkänt.

Efter ett halvt år som företagare var de båda nöjda med beslutet och de var optimistiska över framtiden. Nu förbereder sig hela familjen för en lugn jul tillsammans med barnbarnen – utan stress över framtiden.

När jag körde hem så kunde jag inte låta bli att leka med tanken på vad jag själv skulle göra i samma situation. Skulle jag våga vara lika modig och skulle det vara möjligt?

Trevlig Lilla Jul!