Varför ska du intressera dig för EU och EU-valet?

Europeiska unionen påverkar vår vardag på många sätt som vi kanske inte ens förstår. Nu tyder opinionsundersökningarna på att ytterhögern blir framgångsrik i EU-valet.

När bokstäverna E och U kombineras i rubrikerna, väljer många att bläddra vidare för att snabbt komma till nästa notis. Europeiska unionen är ju så besvärlig och tråkig.

EU-valen har inte heller lockat finländarna till valurnorna på samma sätt som nationella val. Vid det senaste EU-valet år 2019 var valdeltagandet 40,8 procent. Vid riksdagsval brukar deltagandet vanligen överstiga 70 procent.

– Antagligen betraktas EU-valen som avlägsna redan på grund av det fysiska avståndet. Det kan ju också hända, att vi ännu inte riktigt uppfattar hur mycket unionen påverkar vår vardag. Medierna tar ganska sällan upp EU – och sällan korrekt, menar professor Johanna Kantola vid Helsingfors universitets centrum för Europaforskning.

Europaparlamentarikern Miapetra Kumpula-Natri (sdp) hävdar att den Europeiska unionen är allt annat än tråkig.

– Är det tråkigt att tygla penningtvätt, att försvara rätten till abort eller att stöda Ukraina? Bland annat sådana saker bestäms av EU, säger hon.

Vi kan tacka unionens reglering bland annat för att tvättmedlen i butiken innehåller mindre skadliga kemikalier än tidigare, och det, att vi inte behöver bekymra oss för teleoperatörernas dyra roaming-avgifter, när vi tar båten till Tallinn.

EU har ingen regering eller opposition

Och det svåra? Beslutsfattningen i unionen fungerar ju på ett annat vis än i Finland, och lagstiftningsprocessen är invecklad.

Enligt Johanna Kantola är det väsentliga att förstå, att Europas parlament saknar en indelning i regering och opposition. Varje gång ett ärende behandlas, förhandlas en ny majoritet i parlamentet. Ärendet och parlamentets styrkeförhållanden avgör hur majoriteten uppstår, med exempelvis centern och vänstern eller center-högern och socialdemokraterna.

När en ny lag stiftas har Europaparlamentet och EU:s ministerråd, som består av medlemsländernas regeringsrepresentanter, vanligen lika mycket makt.

Beslutsfattningen går till på så sätt, att kommissionen upprättar en lagproposition, som parlamentet och rådet behandlar och redigerar, vardera för sig. Därefter rådgör kommissionen, rådet och parlamentet om lagpropositionen. Ifall parterna enas, kan propositionen godkännas.

Varje tur omfattar många förhandlingar och mycken lobbning.

– I ett system av detta slag kan en enskild EU-parlamentariker ha en hel del makt. Exempelvis har många tidigare ministrar berättat att de kanske fick ännu mer till stånd som parlamentariker än de fick som ministrar. Inom EU är händerna inte bundna av indelningen i regering och opposition, som hemma i Finland, förklarar Kantola.

EU-reglerna gäller i allt

Alla finländare borde intressera sig för EU och EU-valet, i eget intresse, helt enkelt. En stor del av lagstiftningen i Finland utgår numera från unionens direktiv och förordningar.

– Bland annat i frågor som gäller arbetslivet, väger EU numera tungt. EU definierar exempelvis miniminivån för arbetsskyddet och hörandet av löntagarna i övergångssituationer, samt maximigränserna för arbetstider. Ifall vi skulle få en regering som vill förlänga arbetstiderna betydligt, skulle EU:s regler utgöra en gräns, säger FFC:s chef för internationella ärenden, Pekka Ristelä.

Betydelsen av unionen betonas i synnerhet med arbetslivets nyare företeelser, som saknar inhemsk reglering i Finland. Som exempel nämner Ristelä det färska direktivet om plattformsarbete, som bestämmer att en person i löntagarställning ska ha en löntagares rättigheter.

Kumpula-Natri påpekar för sin del, att i de stora gränsöverskridande angelägenheterna är också EU en tungviktare. När det exempelvis gäller säkerhet eller hanteringen av klimatförändringen, har EU mer styrka än ett enskilt medlemsland.

Får högern övertaget?

Miapetra Kumpula-Natri karaktäriserar EU-valet i juni som historiskt politiskt.

Opinionsundersökningarna har förutsagt att ytterhögern går mot en betydande valseger.

– Nu är Finland i en situation som mycket konkret visar vad en högermajoritet innebär. Väljaren kan själv fundera ut om han eller hon vill ha samma sak på EU-nivån, förtydligar Kumpula-Natri.

Pekka Ristelä är inne på samma spår. Enligt honom är Finlands situation det främsta skälet att rösta.

– Vår regering försämrar arbetslivet i snabb takt. Det är viktigt att få in ledamöter i EU-parlamentet som förstår löntagarna, säger Ristelä.

Europaparlamentets politik återspeglar de olika majoriteterna som parlamentets politiska grupper kan skapa sinsemellan.

Enligt Kantola kommer en av parlamentsmajoriteterna sannolikt att baseras på en gammal bekantskap: center-högerns EPP, socialdemokraterna, liberalerna och de gröna.

Om ytterhögern går till den förutsagda valsegern, råkar center-vänsterns majoritet i fara, en majoritet som enligt professorn har varit avgörande i bland annat frågor som gäller miljön och jämlikhet. Vi kan inte heller helt utesluta en total högermajoritet.

– För första gången verkar det tänkbart, att en majoritet inte kan formas utan EPP. I så fall skulle EPP:s makt öka betydligt, säger Kantola.

Finska samlingspartiet och kristdemokraterna hör till EPP.

Också en enskild parlamentariker är betydelsefull

Parlamentet består av 720 parlamentsledamöter, varav 15 från Finland.

Man kan ju provokatoriskt fråga, vad 15 representanter har för betydelse.

Enligt Miapetra Kumpula-Natri är varje parlamentsledamot betydelsefull. Det mest konkreta uttrycket för makt ser vi i omröstningar där en eller några få röster är avgörande. Jämna röstsiffror är ingalunda ovanliga i Europaparlamentet.

– En skicklig ledamot kan åstadkomma en hel del genom att koncentrera sig på några enstaka viktiga ärenden. Man kan inte vara expert på allting. Med sakkunskap, nätverk och en förmåga att förhandla klokt kan man åstadkomma viktiga lagreformer, menar Kumpula-Natri.

Hon berättar att hon personligen har påverkat bland annat AI-direktivet på så sätt, att arbetsgivaren härefter ska informera och höra de anställda när högteknologi tas i bruk.

I praktiken kan det exempelvis handla om ett nytt sätt att följa och iaktta anställda med hjälp av artificiell intelligens. 

Parlamentariker som utses till sin egen politiska grupps förhandlare utövar ett speciellt betydande inflytande. Dessa så kallade rapportörer förhandlar om lagpropositionernas ändringar med representanter för andra grupper.

– Det lönar sig alltid att rösta, men i synnerhet nu, säger Miapetra Kumpula-Natri sammanfattningsvis.

Europaparlamentets politiska grupper och de finska partierna

• Europeiska folkpartiet EPP – samlingspartiet, kd
• Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet – sdp 
• Renew Europe Group – centern och sfp
• De gröna/Europeiska fria alliansen – de gröna
• Europeiska konservativa och reformister ECR – sannfinländarna
• Identitet och demokrati ID – sannfinländarnas gamla grupp
• Vänstergruppen i Europaparlamentet – GUE/NGL – vänsterförbundet

I Finland hålls valet till Europaparlamentet den 9 juni 2024. Förhandsröstning hålls den 29 maj–4 juni 2024.

Anu Vallinkoski (översättning Kim Sundholm)