Utbildning i lyftarbete blev succé bland arbetstagarna – ”När du sitter i väntrummet till läkaren kan du fundera på om du borde ha gjort på ett annat sätt”

Arbetstagarna vid Tammerfors stad har fått upp ögonen för att förbättra ergonomin i samband med lyftarbete. När staden har ordnat utbildning i lyft- och flyttningsarbete har det funnits fler intresserade än det har funnits platser.

Idrottsanläggningsmästaren Roy Mäkinen greppar en tio kilo tung viktskiva på gymmet. Han håller vikten nära kroppen och lyfter med benen samtidigt som han håller ryggen rak. Man ser tydligt att han har lärt sig rätt lyftteknik.

Mäkinen är en av de anställda vid Tammerfors stad som i höstas fick delta i den utbildning i lyft- och flyttningsarbete som arbetsgivaren erbjuder.

Under den fyra timmar långa kursen berättade en företagsfysioterapeut hur man lyfter på ett säkert sätt och hur lyftandet belastar kroppen. Därtill berättade arbetarskyddsfullmäktige Marko Nieminen om arbetarskyddslagen och svarade på kursdeltagarnas frågor om arbetarskyddet.

Efter kursen har Roy Mäkinen börjat fästa särskild uppmärksamhet vid hur han planerar tunga lyft, att han har rätt teknik och att han använder redskap om underlättar lyftandet. Men i vissa situationer känner han sig ändå frestad att göra som han har gjort förut.

– När lastbilen stannar rakt framför dig, men du har tio meter till hjälpmedlen, så funderar du nog om det är värt att gå och hämta transportkärran. Jag måste påminna mig själv om att jag visst ska hämta den, beskriver Mäkinen.

Olycksfall och långvariga besvär

Det finns alltid risker med manuell lyft, och därför är ergonomin viktig när man lyfter och flyttar saker.

Det finns många slags saker som inte är konstruerade för att lyftas för hand. Det kan vara svårt att få ett ordentligt grepp och det man håller på att lyfta kan plötsligt slinka ur händerna.

I vissa situationer kanske man står i en vriden ställning när man ska lyfta något och då kan det hända att man sträcker ryggen. Eller också försöker man i all hast lyfta tunga saker ensam i stället för att vänta på att en arbetskamrat ska hinna hjälpa till.

Också arbetsmiljön har betydelse. Golvet kan vara halt eller det kan finnas trånga passager där man kan göra sig illa. Ibland finns det ingen hiss, och då kan man bli tvungen att stappla i trapporna med sin börda.

Även om man lyckas undvika olyckor, kan den fysiska belastningen med tiden leda till besvär i rörelseorganen.

Mika Nyberg är kundrelationschef på Arbetshälsoinstitutet och han berättar att man till exempel kan drabbas av ledförslitning i höften och knäna om man ofta lyfter tunga saker. Därför uppmanar han därför dem som utför lyft- och flyttningsarbete att lyssna på den egna kroppen.

– Smärta är en signal om att något är fel.

Rusning till utbildningen

Arbetarskyddslagen tar inte ställning till hur tunga saker arbetstagarna får lyfta med muskelkraft. Mika Nyberg anser att det är bra, eftersom man måste ta allt lyftarbete på lika stort allvar.

På Tammerfors stad insåg man riskerna med lyft- och flyttningsarbete för några år sedan, när arbetarskyddsfullmäktige Marko Nieminen gick igenom statistiken över olycksfall.

– År 2018 hade vi mer än tio olycksfall bara på grund av man lyfte saker på ett dåligt sätt. Tillsammans med företagshälsovården föreslog vi för arbetsgivaren att man kunde ordna utbildning i lyft- och flyttningsarbete, berättar Nieminen.

Utbildningen som företagsfysioterapeuten och arbetarskyddsfullmäktige höll tillsammans fick ett gott mottagande av arbetstagarna och cheferna, så Tammerfors stad beslöt att börja erbjuda utbildningen varje år. 

Med på kursen rymdes i höstas 90 arbetstagare som bland annat jobbar inom stadens idrotts- och kulturverksamhet. Nästa gång är det tänkt att kursen ska ordnas under våren.

– Det finns fler intresserade än det finns platser på kursen, säger Marko Nieminen.

Också ledande idrottsinstruktören Päivi Helenius har lagt märke till samma sak.

– Vi har ett gäng som förhåller sig väldigt positivt till utbildning. Jag har alltid uppmuntrat folk att delta i utbildning, för utbildning är bra.

För arbetstagarna har utbildningen gjorts lockande. Arbetstagarna får lön för den tid de deltar i utbildningen och om de deltar på en ledig dag får de ta ut den förlorade ledigheten senare.

– Visst är det en stor eftergift från arbetsgivaren att arbetstagarna får lön när de deltar i utbildningen, säger Marko Nieminen.

Kunskaperna omsätts genast i praktiken

Arbetarskyddsfullmäktige Marko Nieminen har också själv jobbat som idrottsanläggningsföreståndare. Han vet hur fysiskt jobbet är och hur tungt det kan vara, särskilt för äldre arbetstagare.

Idrottsanläggningsmästarna tar hand om både inomhus- och utomhusidrottsanläggningar. De kör gräsklippare och ismaskin, för kvarglömd träningsutrustning till sina rätta platser samt flyttar fotbollsmål och led-skärmar som väger hundratals kilo.

– Visst känner man att man har ont i kroppen efter att man har burit omkring på tunga saker, medger idrottsanläggningsmästaren Jere Helenius.

Det han speciellt kommer ihåg från kursen i lyft- och flyttningsarbete är att det är bättre att dela upp sakerna och lyfta dem i flera omgångar, än att försöka släpa på allt på en gång.

– Det jag har lärt mig på kursen har jag genast börjat utnyttja i mitt arbete.

Genom ordval kan man påverka attityderna

Ledande idrottsinstruktören Päivi Helenius har jobbat vid Tammerfors stad i 45 år. Hon berättar att arbetarskyddskulturen på arbetsplatsen har utvecklats enormt under den här tiden.

Numera innebär det också att arbetsgivaren har ett nära samarbete med arbetarskyddsfullmäktige.

– Jag och Marko diskuterar mycket och jag frågar honom om allt möjligt.

Att kunskapen ökar och man rent allmänt blir mer medveten om saker är något som också märks på gräsrotsnivå.

Stadens idrottsanläggningsmästare har numera flera arbetsredskap som gör arbetet lättare. På platser där man till exempel inte kan ta med sig transportkärror i hissen, finns i stället trappkärror som man kan använda.

Mika Nyberg från Arbetshälsoinstitutet berättar att det finns många slags redskap, till exempel flyttbord och sugkoppar, som man kan använda när man manuellt lyfter och flyttar saker. Det viktigaste är ändå att arbetstagarna verkligen använder de verktyg som finns.

Enligt Nyberg kan man påverka arbetstagarnas attityder genom förvånansvärt små detaljer, till exempel genom vilka ord man använder för att beskriva lyftanordningar.

Om arbetsgivaren talar om arbetsredskap uppfattar arbetstagaren lättare att det är redskap som man automatiskt ska använda i sitt arbete. Om man däremot talar om hjälpmedel kan någon uppleva att det handlar om redskap som inte är nödvändiga.

Ömsesidigt kunskapsutbyte

Också idrottsanläggningsmästaren Roy Mäkinen, som själv har lidit av ryggbesvär, hoppas att alla arbetstagare skulle delta i att främja arbetarskyddet.

– Vi som är lite äldre arbetstagare har också en skyldighet att vägleda de unga som börjar jobba här. Men vi ska också ta emot tips från dem som är yngre. De kan ha många goda idéer.

I ett fysiskt jobb kan man inte vara för försiktig, påpekar Mäkinen.

– När du sedan sitter i läkarens väntrum, kan du fundera på om du borde ha gjort saker och ting på ett annat sätt under årens lopp.

Minna Hotokka

(översättning: Jonny Smeds)

Så här lyfter du på ett säkert sätt

1. Planera arbetsprocesserna så att antalet lyft minimeras.
2. Använd de arbetsredskap som är tillgängliga.
3. Undvik att böja eller rotera kroppen när du lyfter.
4. Håll saken du lyfter nära kroppen. Lyft inte med ett ryck utan med jämn kraft.

Läs mer om säkerheten vid manuella lyft

• Arbetarskyddsförvaltningens minneslista för planering av lyft
• Arbetarskyddscentralens instruktionsfilmer om hur man lyfter ergonomiskt (på finska)
• Ryggförbundets ergonomitips om hur man lyfter (på finska)