Synkraven har skärpts i arbetslivet
Elektronikens snabba frammarsch i arbetslivet ställer allt större synkrav på arbetstagarna.
– Förr klarade vi oss om vi såg skapligt, i dag ska vi läsa texter på handdatorer, mobiler, och datorskärmar och ha synskärpa för olika avstånd, säger ögonläkare Ulla Näpänkangas på Tilkka ögonsjukhus i Helsingfors.
En god syn krävs i dagens arbetsliv. I vissa yrken måste synen vara perfekt. Ögonläkare Ulla Näpänkangas tar varubilschaufförerna som exempel. Körlistor på papper har ersatts av handdatorer som ger besked om körrutt och leveranser. Glasögon får inte hindra seendet vid ratten. Att hitta en lämplig lins är en utmaning – progressiva glasögon är alltid en kompromiss. Idealet är skilda glasögon för läsning, dator och att se långt, men det är inte alltid ens möjligt.
– Tunga långtradare med släp forsar fram både på vägar i mindre gott skick och i uselt väder. Ser chauffören bra? Finns symptom på ögonsjukdom? Till exempel kan för högt tryck i ögat ge glaukom (grön starr) som kanske märks först då synen försvinner på ena ögat, påpekar Näpänkangas.
– Transportföretagarna bör tänka på arbetstagarens hälsa också som en konkurrensfaktor. Bil och last kostar mycket.
En regelbunden granskning av synen gäller alla arbetstagare, inte minst dem som arbetar vid dataskärmar. Många patienter söker hjälp för obestämda symptom: ansträngda ögon, synen som växlar mellan bra och mindre bra eller svår huvudvärk.
– Har du fel styrka på närsynen korrigerar du den kanske genom att böja nacken eller skjuta upp skuldrorna eller hakan. Det ger bara ytterligare problem, säger Näpänkangas.
Skyddsglasögonen ska också ha rätt skärpa. Ofta räcker det att placera dem ovanpå de egna glasögonen. Kräver jobbet till exempel kontrastseende kan specialglasögon bli aktuella senare. Då görs skyddsglasögonen med samma skärpa som i arbetstagarens vanliga glasögon.
– Skydda ögonen väl. Synskador är svåra att reparera, säger ögonläkaren.
Inte bara viktigt att se skarpt
Förebyggande vård är viktig. Att se skarpt – mitten på en piltavla eller nedersta raden på synkontrollen – är ingen garanti att du ser bra
– Hur är det med resten av ögat? Har synfältet krympt? Saknas synen i en del av ögat? I sällsynta fall kan också tumörer hittas, påpekar Näpänkangas.
Upplysta arbetsgivare kollar numera inte bara arbetsergonomi som möbler, dataskärmar och belysning, utan att arbetstagaren verkligen ser. Arbetsgivaren bör bekosta arbetsglasögon.
– Företagen kunde gott ha en betrodd optiker som är insatt i arbetsplatsens krav. Ska glasögonen fungera vid en dataskärm eller kanske vid monterande över huvudhöjd.
Antalet patientbesök väntas fördubblas
Finlands befolkning åldras snabbt, och glaukom, åldersdegeneration och diabetes ökar. Ögonen blir mindre flexibla med åren och också mörkerseendet försämras. Vid fyllda 40 är det skäl för var och en att kontrollera ögonen hos en ögonläkare.
Finland är unikt genom att över hälften av glasögonrecepten skrivs ut av en ögonläkare. Optikern är den som är bäst på linser. En kontroll hos en ögonläkare med ett par års mellanrum räcker. En klar och flexibel arbetsfördelning mellan ögonläkare och optiker behövs.
– Vi 400 ögonläkare i yrkesverksam ålder beräknas ha över två miljoner patientbesök år 2018, över dubbelt så många som nu. Även om den offentliga sjukvården fungerar väl är den inte utbyggd för en så stor mängd patienter, varnar Ulla Näpänkangas, också vd för koncernen Coronarias ögonklinik.
Skyddsnätverk behövs
Då synen inte längre räcker till i jobbet, eller om arbetstagaren råkar ut för en olycka är byte av arbetsuppgifter eller jobb en möjlighet. Näpänkangas vill se ett skyddsnätverk mellan flera yrkesgrupper som tillsammans utvärderar arbetsförmågan.
– Du får inte bara sticka ett beslut i handen på en person med beskedet "Åk hem, någon ringer dig nog". Ingen ska lämnas vind för våg. Vi behöver en snabb, välutstakad process med en fast tidtabell, säger Ulla Näpänkangas som gärna såg att kriterierna för synskada var mindre strikta.
– Det är avsevärt lättare att lära sig använda hjälpmedel medan du ännu ser något så när.
Ingegerd Ekstrand