Så gjorde jag: Förtroendemannen Marjo Musakka satsar på att höja organisationsgraden – ”Regeringen har underlättat medlemsrekryteringen”

Marjo Musakka vet hur man ska marknadsföra medlemskap i facket. På några månader lyckades hon värva ett tiotal nya medlemmar till Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT.

En av de mest givande stunderna som förtroendeman är när man lyckas rekrytera en ny medlem. Det säger Marjo Musakka, som är transportfacket AKT:s lokala förtroendeman på DHL:s lager i Vanda.

I höstas ordnade Musakkas fackavdelning en kampanj för att värva medlemmar. Kampanjen pågick under Musakkas semester, men hon ville ändå dra sitt strå till stacken och lyckades locka tre nya medlemmar att gå med i fackavdelningen.

Trots att den egentliga kampanjen tog slut fortsatte Musakka att värva medlemmar.

– Veckorna efter julen fick jag nio nya medlemmar till. De åtgärder som regeringen planerar har underlättat medlemsrekryteringen ganska mycket. Folk kommer också själva och säger att de vill gå med i fackförbundet, berättar Musakka.

Lyfter fram förmåner och möjligheterna att påverka

Marjo Musakka anser att medlemsvärvning är en ganska svår konst. En del av arbetstagarna vill medvetet hålla sig utanför facket, andra överväger fortfarande om de ska gå med, och vissa är fundersamma över kostnaderna som medlemskapet innebär.

Musakka har gått en utbildning för förtroendemän inom AKT, där deltagarna fick lära sig att marknadsföra medlemskap i facket. Hon vet av erfarenhet att det ofta lönar sig att lyssna mer än man talar, när man rekryterar medlemmar.

– Man måste ge den potentiella medlemmen en möjlighet att säga sin åsikt.

Alltid när det kommer en ny arbetstagare till arbetsplatsen brukar Musakka gå och prata med personen.

– Först pratar vi om dittan och dattan. Sedan börjar jag berätta om förbundet – hur man kan påverka och komma med i verksamheten. Jag berättar förstås också om den utbildning och de fritidsaktiviteter, till exempel innebandyturer, som vår fackavdelning erbjuder, och om de semesterställen som förbundets medlemmar har tillgång till.

Många tycker att det är dyrt att vara medlem i facket. Då brukar Musakka sätta avgiften i perspektiv: om man varje dag dricker en kopp kaffe på en bensinstation, så kostar kaffet lika mycket som medlemsavgiften. Hon påminner också om att man kan dra av fackföreningsavgiften i beskattningen.

Om en arbetstagare funderar på att bli medlem, men inte är redo att göra slag i saken, tar Musakka upp frågan på nytt lite senare.

– Till andra har jag sagt att de ska komma och rycka mig i ärmen när de ser mig.

Målet är att höja organisationsgraden

Musakka blev förtroendeman efter att hon blev ombedd av sina arbetskamrater att ställa upp. Hon vågade ta sig an utmaningen eftersom hennes man är regionombudsman på AKT.

– Jag kan fråga honom om råd om det uppstår problem.

Just nu koncentrerar sig Musakka på att ytterligare öka antalet medlemmar i fackavdelningen. På hennes arbetsplats är ungefär en tredjedel av arbetstagarna medlemmar i AKT.

– Jag försöker höja organisationsgraden till minst femtio procent. Då har vi inflytande och arbetsgivaren lyssnar bättre på oss.

Musakka har många arbetskamrater med utländsk bakgrund som inte känner till vad fackföreningsrörelsen gör i Finland och som ännu inte talar finska. Lyckligtvis brukar det finnas någon som kan tolka.

Musakka tipsar om att det lönar sig att aktivera alla arbetskamrater som redan hör till facket när man rekryterar nya medlemmar:

Om arbetskamraterna först talar med de nya arbetstagarna om varför det är en god ide att bli medlem, så kommer det att bli lättare för de nya att ansluta sig när förtroendemannen sedan tar upp frågan.

Minna Hotokka
(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)

Vem?

Namn: Marjo Musakka
Arbetsplats: DHL:s lager i Vanda
Fackförbund: Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT
Uppdrag: Lokal förtroendeman och utbildningsansvarig inom fackavdelningen. Sitter också i AKT:s organisations- och utbildningsutskott samt speditionssektion.

Artikeln ingår i serien ”Så gjorde jag”, där förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige berättar hur de har lyckats utveckla arbetslivet och förbättra vardagen på den egna arbetsplatsen. Här kan du läsa andra artiklar i samma serie.