På Miikka Anttilas arbetsplats är det lätt att kombinera jobb och familj – Alla vinner på att arbetsplatserna blir mer familjevänliga

Trots att trebarnspappan Miikka Anttila jobbar skift får familjen vardagen att löpa. På Anttilas arbetsplats har man nämligen rutiner som gör det lättare att kombinera jobb och familjeliv – såsom flexibel schemaläggning av arbetspassen med hänsyn till familjernas behov. Men framför allt handlar det om attityder, och dem kan alla på arbetsplatsen påverka.

– När barnen blir sjuka diskuterar jag och min fru vem av oss som ska stanna hemma. Vi försöker dela vårdansvaret ungefär jämnt. Men förstås funderar vi också på vem av oss som har en sådan situation på jobbet att det är lättare att stanna hemma, berättar Miikka Anttila från Ulvsby.

Han är pappa till tre barn – sju, tio och sjutton år gamla – och jobbar skift som reservdelsförsäljare på Hankkija i Björneborg. Dessutom är han regional förtroendeman på Hankkija.

Miika Anttila tycker att han har haft lätt att kombinera jobb och familjeliv på sin nuvarande arbetsplats. Till exempel har det gått att göra om arbetsschemat med tanke på barnens rådgivnings- och tandläkarbesök. Det har också varit möjligt att regelbundet göra morgonpass vissa dagar i veckan, för att på det sättet hinna skjutsa barnen till och från sina hobbyer.

– Vi har en mycket förstående chef, säger Anttila.

Praxisen varierar beroende på arbetsplats

Miikka Anttilas erfarenheter tyder på att han jobbar på en arbetsplats där man har funderar på hur det ska vara lätt att kombinera jobb och privatliv. Man kan alltså tala om en familjevänlig arbetsplats.

Tuuli Glantz är socialpolitisk expert på fackcentralen FFC, och hon säger att det är svårt att komma med detaljerade kriterier för vad som är en familjevänlig arbetsplats. Alla jobb har nämligen sina egna särdrag, och det är utifrån dem som man kan ta fram rutiner för att underlätta vardagen för arbetstagare med familj. Möjligheterna till flexibilitet ser till exempel helt annorlunda ut för en it-expert än för en försäljare i en matbutik.

– Det viktiga är ändå att man på arbetsplatsen har funderat på vad man kan göra för att underlätta vardagen. Att man förstår att arbetstagarna har olika livssituationer som man ska ta hänsyn till på arbetsplatsen, säger Tuuli Glantz.

Inom FFC:s branscher är arbetet ofta bundet till en viss tid och plats, och det är sällan möjligt att distansjobba. På den här typen av arbetsplatser kan man ofta försöka uppnå flexibilitet genom planeringen av arbetsschemat. En familjevänlig arbetsplats tar också hänsyn till vikariearrangemangen för dem som blir familjelediga, påpekar Tuuli Glantz.

– Det bästa är om arbetsgivaren i god tid före familjeledigheten funderar på hur arbetsuppgifterna ska skötas under ledigheten. Anställer man en vikarie? Ska den som blir familjeledig introducera en ny arbetstagare i sina uppgifter?

Också den allmänna atmosfären och attityderna på arbetsplatsen har stor betydelse. Det är ingen självklarhet att arbetsgivaren gratulerar de arbetstagare som har fått barn, eller på andra sätt signalerar att familjebildning är en positiv sak.

Arbetskamraternas stöd är viktigt

– Alla ska göra sitt för att skapa en familjevänlig arbetsplats. Arbetsgivaren och cheferna, men också alla arbetstagarna, säger Tuuli Glantz från FFC.

Utredningar som Befolkningsförbundet har gjort visar att arbetskamraternas stöd är viktigt för att en arbetsplats ska upplevas som familjevänlig. Det är lättare att stanna hemma med ett sjukt barn, om man vet att arbetskamraterna är förstående.

Glantz medger att det är förståeligt att det kan uppstå ett visst missnöje bland arbetskamraterna, om en arbetstagare upprepade gånger måste stanna hemma med sjukt barn och arbetskamraterna ständigt måste sköta den här personens uppgifter.

– I en sådan här situation spelar chefen en avgörande roll, för det är chefen som ansvarar för att organisera arbetet. Fördelas arbetsuppgifterna jämnt? Finns det uppgifter som kan göras senare?

Glantz uppmanar arbetsgivarnas och arbetstagarnas representanter att sätta sig ner och tillsammans fundera på hur man kan göra arbetsplatsen mer familjevänlig.

– Arbetstagarnas representanter har ofta en god uppfattning om vilka arrangemang som har fungerat bra och vilka nya arrangemang som kunde göra det lättare att kombinera jobb och familjeliv, säger Tuuli Glantz.

Den praxis som man har tagit fram tillsammans kan man också skriva ner i till exempel arbetsplatsens personal- eller jämställdhetsplan. När praxisen finns nedtecknad är det lätt att kontrollera vad man egentligen kom överens om. Dessutom blir det lättare att se till att alla chefer och avdelningar följer samma spelregler.

– Men det finns inget som säger att man nödvändigtvis måste skriva ner praxisen. Också arbetsplatser där man har kommit överens om saken muntligt kan i högsta grad vara familjevänliga, säger Glantz.

På Miikka Anttilas arbetsplats finns ingen nedtecknad praxis – åtminstone inte så vitt Anttila vet.

– Jag vet att man gör på lite olika sätt på de olika verksamhetsställena. Det kunde vara bra att skriva ner några gemensamma förhållningssätt, men de får inte vara för detaljerade. Att sätta upp för strikta regler gör det svårare att uppnå flexibla lösningar, påpekar han.

Utmaningar hemma syns på jobbet – och tvärtom

FFC:s socialpolitiska expert Tuuli Glantz påpekar att det ligger i allas intresse att göra arbetsplatsen familjevänlig. Både arbetstagarna och arbetsgivaren gynnas av att det går smidigt att kombinera jobb och familjeliv.

– Människan är alltid en helhet, och vi påverkas av allt det som händer hemma och på jobbet. Om man har utmaningar på hemmafronten, så avspeglar det sig lätt i arbetet. Det kan vara svårt att koncentrera sig. Också engagemanget man känner för arbetsplatsen kan försvagas om det ständigt är svårt att kombinera jobb och familjeliv. Man kanske börjar fundera på att byta arbetsplats, säger Glantz.

Det är troligt att personalen också trivs bättre och mår bättre på en familjevänlig arbetsplats, än på en arbetsplats som saknar flexibilitet.

Miika Anttila betonar dessutom att också andra grupper än barnfamiljer behöver flexibilitet i arbetslivet.

– Också de som ska ta hand om sina åldrande föräldrar kan till exempel behöva flexibla arbetstidsarrangemang. Så att de ibland kan följa med sin gamla mamma eller pappa till läkaren.

Anu Vallinkoski

(översättning: Jonny Smeds)

Hur vill FFC att familjeledigheterna ska reformeras?

Regeringen håller som bäst på att bereda en reform av familjeledigheterna. Avsikten är att ledigheterna ska fördelas jämnare mellan föräldrarna.

FFC hoppas att reformen framför allt ska …

1. Främja jämlikhet. Användningen av familjeledigheterna borde fördelas jämnare mellan föräldrarna, och pappornas andel borde öka. Men samtidigt betonar FFC att familjernas situationer ser olika ut. Det borde också finnas en gemensam period som föräldrarna själva kan bestämma hur de delar mellan sig.
2. Vara flexiblare än tidigare. Den nuvarande modellen för familjeledigheterna bygger på tanken att man antingen ska jobba till hundra procent, eller vara helt ledig. FFC hoppas att man i framtiden ska kunna ta ut familjeledighet i kortare perioder. Det borde också bli lättare att deltidsjobba. Om föräldrarna önskar och kommer överens om saken med arbetsgivarna, borde det vara möjligt att ta ut föräldraledighet till exempel varannan vecka eller enskilda dagar.