Organisationssekreterare Merja Lehmussaari: Stadgarna ger endast ramen

Det viktiga är att den lokala intressebevakningen fungerar effektivt

En återgång till två ordinarie föreningsmöten i året, en bredare regional bas och styrelsemöten per telefon är några av de ändringar som gjorts i modellstadgarna för FFC:s lokalorganisationer. FFC:s styrelse godkände stadgarna jämte instruktionen för den regionala verksamheten vid sitt möte i maj.

– Stadgarna i sig definierar inte sättet att verka, de utgör endast en trygg ram. Är verksamheten bra behövs stadgarna i praktiken litet. Däremot har den lokala intressebevakningen blivit allt viktigare i och med att EU förändrat landskapsförvaltningen, betonar organisationssekreterare Merja Lehmussaari, medlem i arbetsgruppen som grunnat på stadgerevideringen.

Modellstadgarna föreläggs kongressen för kännedom. Den förra kongressen drog upp riktlinjerna för hur den regionala verksamheten bör utvecklas, efter det följde det s.k. lokalorganisationsprojektet och en arbetsgrupp tillsattes med uppgift att se över den lokala verksamheten. På basen av arbetsgruppens förslag rekommenderade FFC:s styrelse i juni ifjol en stadgerevicering.

– Därefter tillsatte organisationsutstkotttet en arbetsgrupp som granskat modellstadgarna för lokalorganisationerna och relgementet för den regionala verksamheten. Arbetsgruppen har också tittat på ungdomsverksamheten och resurserna för den lokala verksamheten, berättar Merja Lehmussaari.

Hon påpekar att löntagarna och FFC naturligtvis bör delta i den lokala intressebevakningen som EU-inträdet gjort allt viktigare. Dessutom kräver splittringen i arbetslivet och intressebevakningen på arbetsplatserna allt större lokala resurser.

– Den lokala och regionala verksamheten kommer att vara viktig i dag, viktig i tio år framåt. Därför måste vi söka nu formeer för verksamheten. Om hälften av våra medlemmar byts ut p.g.a. pensionering inom de närmaste tio åren krävs åtgärder på samtliga nivåer så vi får nya medlemmar och nya sätt att verka, säger hon.

Två möten behövs för planeringen

Den viktigaste ändringen för den dagliga verksamheten är återgången till ett system med två föreningsmöten. År 1996 gick man in för ett stadgenligt möte, tanken var att ett frivilligt möte också skulle hållas men det har inte fungerat så väl. Med endast ett möte på våren försenas alla val och planeringen av verksamhet och ekonomi försvåras.

– Alla de lokalorganisationer jag besökt i vår vill återgå till den normala rytmen, berättar Merja som också hunnit med avstickare till Österbotten trots att östra Nyland egentligen är hennes område.

Många fackavdelningar är i dag regionala, d.v.s. de fungerar på många lokalorganisationers områden. Vilken lokalorganisation ska fackavdelningen då höra till. I de nya modellstadgarna sägs att fackföreningar som registrerats utanför området kan ansluta sig till en lokalorganisation för de underavdelningars, arbetsplatsorgan eller medlemmars del som verkar inom området. Lehmussaari konstaterar att det avgörande nog oftast är arbetsplatsens läge, inte bostadsorten.

– Nu får också styrelserna möjlighet att hålla möten över telefonnätet eller Internet. Det gäller dock att se till att alla faktiskt är med samtidigt och kan säga sitt så demokratin fungerar, påpekar hon.

För ett år sedan var lokalorganisationerna uppe i 153. En del har gått ihop och med tiden räknar FFC med att lokalorganisationerna är kring 100, att de bygger på regionförbundsprincipen. Stadgarna gör en samgång lättare, medlen kan härefter överlåtas direkt till den nya organisationen.

– Samgångar i större skala sker knappast genast men samarbetet tenderar öka organisationerna emellan. Lokalorganisationerna är självständiga, vill de och tycker de bör gå samman är det deras eget val, förklarar Lehmussaari.

En ödesfråga är också hur få de unga med. I de nya stadgarna ingår en passus om att arbeta för att de unga deltar i den fackliga verksamheten.

– Vi bör hitta sådana arbetsformer att ungdomarna kan vara med i det som känns bra, enligt eget intresse och behov. Med dagens snuttjobb och atypiska arbetsförhållanden är ungdomarna rörliga, de binder sig inte för hela livet. Jag tror behovet att organisera sig föds då de stadgar sig. Det är viktigt att se till att ungdomarna får en meningsfull sysselsättning. Jobb finns nog när 4 000 förtroendevalda snart går i pension, konstaterar Lehmussaari och tillägger att ett problem är att få informationen att nå fram till de unga. Kampanjen Hör hit! hade god genomslagskraft men nu gäller det att skapa något permanent med mera stadga.

Också det ekonomiska stödet har setts över. Tidigare fick varje lokalorganisation 1 500 mark i året. De pengarna finns kvar men nu prövas också i viss mån stöd som motiverar till verksamhet.

Större ekonomiska resurser för lokalorganisationerna efterlyser också Textil- och beklädnadsarbetarnas förbund Teva i en motion till FFC:s kongress. Teva föreslår också att kongressen ger centralorganisationen i uppdrag att utveckla lokalorganisationernas verksamhet så att alla medlemmar i FFC-förbundens fackavdelningar får möjlighet att delta i den. Det här skulle ske så att samtliga fackavdelningar automatiskt skulle höra till lokalorganisationen i området och centralförbundet står för lokalorganisationernas utgifter.

I den omarbetade instruktionen för den regionala verksamheten defnieras regionmötet och dess samt landskapsgruppernas uppgifter. Lehmussaari påpekar att det är viktigt att mötena anpassas tidsmässigt till varandra: regionorganisationens möte före lokalorganisationens höstmöte, och det i sin tur före fackavdelningarnas möten. Då uppstår en naturlig kedja i verksamheten: regionmötet planerar, lokalorganisationer tar vissa bitar, fackavdelningarnas sina – och intressebevakningen blir mer effektiv.

Ingegerd Ekstrand