Ledaren: Två världar

Under hösten ifrågasatte nyvalda social- och hälsovårdsministern Laura Räty hur många som kan tjäna under 2100 euro i månaden. Uttalandet väckte stor uppståndelse och hon blev snabbt upplyst om hur den ekonomiska verkligheten ser ut för många finländare.

Ytterligare ett lästips för Laura Räty är FFC:s färska jämställdhetsrapport där det framgår att över hälften av kvinnorna inom FFC:s branscher tjänar under 2000 euro i månaden. Bland männen är motsvarande andel 16 procent. Det blir flera hundratusen arbetstagare, bara inom FFC-fältet.

Det är inte bara Laura Räty som har svårt att förstå vilken verklighet största delen av arbetstagarna lever i. Vissa politiker, offentliga tjänstemän och näringslivstoppar skyller friskt ifrån sig när de ska förklara varför det går så dåligt för Finland. När de inte kräver att minimilönerna ska sänkas, påstår de att det finns för många kommunanställda eller att anställningstryggheten är för bra.

För ett par veckor sedan berättade Hufvudstadsbladet om BUU-klubbsledaren Linda Sundberg på Yle som inte fått sitt tidsbundna kontrakt förlängt. Upprörda tittare startade en namninsamling. Samtidigt väckte det ett ramaskri i den finskspråkiga pressen att Yles långvariga nyhetsuppläsare Arto Nurmi blev omplacerad i samband med samarbetsförhandlingarna inom bolaget. Det är naturligtvis ledsamt för de berörda tv-ansiktena, men samtidigt är det här en verklighet som varje dag drabbar otaliga finländare. Utan att någon startar en namninsamling för dem.

Folk lever i två skilda världar. Vissa har fortfarande lika trygga anställningar som de alltid har haft, men samtidigt kommer allt fler i kläm på arbetsmarknaden – och dessutom blir de bespottade och hånade på kuppen.

Jonny Smeds