Klimatet har hårdnat på arbetsplatserna

Förtroendemannanätverket har hållit för generationsväxlingens tryck

I arbetslivets brytningstid på 1990-talet framträdde två fenomen: de små arbetsplatserna blev fler och deltids- eller tidsbestämda anställningar blev vanligare. Nu förefaller det som om den här trenden delvis har brutits. De atypiska anställningarna minskar och det har, under de senaste fem åren, inte varit de små arbetsplatserna med färre än tio anställda som har ökat, utan de något större arbetsplatserna. Ändå arbetar varannan FFC-medlem på arbetsplatser med färre än 30 anställda. M.a.o. arbetar hälften av FFC:s medlemskår i företag, som pga. sin storlek inte omfattas av samarbetsförfarandet.

Färre möjligheter att påverka sitt eget arbete

Arbetsplatsernas ledning har under de senaste fem åren hårdnat i sina attityder till de anställda. Nästan två av tre FFC-medlemmar (60 %) konstaterar att arbetsplatsledningen ställer effektivitet framom allting annat. Över hälften av dem (57 %) antar nog att arbetsplatsledningen litar på sina underlydande, medan färre än var tredje (30 %) antar att ledningen litar bara rätt mycket på sina arbetstagare.

Möjligheterna till inflytande över saker som gäller det egna arbetet har inte blivit bättre under de senaste fem åren. Arbetstagarna upplever att deras påverkningsmöjligheter har fortsatt att försämras, när det gäller arbetsmetoder, i vilket ordning arbetet utförs och planeringen av den egna arbetsplatsen. Dehär är saker som arbetstagarna traditionellt har ansett sig kunna påverka i hög eller rätt hög grad. I synnerhet de som arbetar på viss tid upplever att de har små möjligheter att påverka sitt eget arbete.

Arbetets belastning är ett problem i de FFC-organiserade branscherna. Alltjämt arbetar två av fem över halva sin arbetstid under stor belastning och de monotona arbetsmomenten har rentav ökat något. Varannan FFC:are är i sitt arbete tvungen att monotont upprepa ett och samma arbetsmoment.

Också beträffande personalskolning har FFC:arnas ställning försämrats. Under de senaste fem åren har antalet deltagare i yrkesinriktad utbildning arrangerad av arbetsgivaren minskat från 30 procent till 28 procent. Bland övriga finländska löntagare är procenten kursdeltagare nästan dubbelt så hög. Härvidlag släpar de FFC-organiserade branscherna kraftigt efter.

En majoritet av FFC:arna (55 %) är intresserade av arbetsgivarens angelägenheter, såsom produktivitet, lönsamhet eller planering. Minst intresse för arbetsgivarens angelägenheter visar hyresarbetarna, av vilka bara 38 procent säger sig vara intresserade.

Allt detta har framkommit av FFC:s organisationsundersökning som utfördes i januari-februari ifjol och där 6 236 medlemmar i FFC:s förbund deltog. Sedan 1984 utförs FFC:s organisationsundersökning vart femte år, och den är den mest omfattande undersökningen bland de medborgarorganisationer som verkar i vårt land. Resultatet avspeglar ungefär en miljon finländska löntagares åsikter och ställning i arbetslivet. Utöver den nu offentliggjorda primärundersökningen analyseras under våren en särrapport om förtroendemännens åsikter och en jämförelse mellan kvinnors och mäns ställning i arbetslivet.

FFC har även analyseras den svenska verksamheten: se ”Vi är många, vi är svenska” (22.2.2006).

Snuttjobb vanligast i privata servicesektorn

Tre av fyra FFC:are (77 %) är fast anställda. Resten är m.l.m. löst uppknutna till sin arbetsgivare, dvs. har atypiska anställningar. Snuttjobbarnas andel bland FFC:arna har under de senaste fem åren minskat från 26 procent till 23 procent. Korttidsjobben har minskat mest inom den offentliga sektorn, där de å andra sidan ökade mest under den förra granskningsperioden 1995-2000. Enligt FFC:s förtroendemannaenkät har de atypiska anställningsförhållandena inom den offentliga sektorn ändrats till fasta anställningar och tjänster, i huvudsak under de senaste två åren. Vanligast är de atypiska anställningarna fortfarande inom den privata servicesektorn, där 29 procent är atypiska.

Drygt hälften av FFC:arna har regelbundet dagsarbete. Under de senaste två decennierna har andelen arbetstagare med regelbundet dagsarbete minskat från 71 procent till 56 procent. I motsvarande grad har andelen skiftarbete och andra flexibla arbetstidsformer ökat. Mindre än hälften av de FFC:are som arbetar i den privata servicesektorn (46 %) har regelbundet dagsarbete.

I undersökningen bad man nu för första gången alla svarande om deras erfarenheter av utbudet på svartjobb. Cirka 50 000 FFC-anslutna (5 %) har erbjudits jobb utan skattekort. I genomsnitt är det oftare unga arbetstagare som erbjuds svartjobb. Nästan var tionde FFC:are under 25 år har fått erbjudande att jobba svart. Arbetslösa medlemmar får dylika erbjudanden i högre grad nu än tidigare, tidigare hade fyra procent, nu sju procent erbjudits svartjobb.

Viktigast att arbetet består

Arbetslösheten är högre bland FFC:s medlemmar än i genomsnitt. I januari 2006 var 15 procent av FFC:s medlemmar arbetslösa, på sysselsättningsstöd eller i arbetskraftspolitisk utbildning. Under den tid då organisationsundersökningen utfördes var arbetslöshetsgraden i hela landet, enligt en vid tolkning, tolv procent. Arbetslösheten bland unga under 25 har ändå minskat sedan den förra undersökningen från 15 procent till tolv och bland personer över 54 från 24 procent till tjugo.

Arbetslösheten bland FFC:s medlemmar varar alltjämt länge, även om arbetslöshetstiden har förkortats något under de senaste fem åren. Av de arbetslösa är var tredje långtidsarbetslös, dvs. arbetslösheten har varat över ett år. Den genomsnittliga arbetslöshetsperioden har förkortats från 15 till tolv månader jämfört med år 2000. Ändå är fenomenet med upprepad arbetslöshet lika vanligt nu som för fem år sedan. Hela 75 procent av de arbetslösa FFC:arna uppger att de har varit arbetslösa i flera repriser under de senaste fem åren. Det här fenomenet har rentav ökat bland de arbetslösa som är yngre än 25.

Den viktigaste målsättningen för de FFC:are som har jobb är att få bevara sitt arbete. Varannan svarande säger att det här är det viktigaste. Drygt en fjärdedel anser att en god lön är viktigast. Löne- och förtjänstnivåns betydelse har ökat med fyra procentenheter under de senaste fem åren. Arbetets innehåll kommer på tredje plats, tolv procent anser att det är viktigast av allt.

Oron för framtiden har dämpats något, även om varannan FFC:are alltjämt säger sig vara orolig för framtiden. Behovet att utbilda sig extra i det egna arbetet har på fem år minskat från 35 till 28 procent. Å andra sidan kunde fler än var tredje (38 %) tänka sig en helt annan utbildning.

Uppfattningen om hur den ekonomiska intregrationen och globaliseringen påverkar det egna arbetet påverkas till stor del av den svarandes ålder. Ju yngre svarande, desto mer positivt upplever han integrationens och globaliseringens effekter, och vice versa. Oberoende av åldersgrupp menar FFC:arna ändå att deras egna möjligheter att påverka minskar, i och med den ekonomiska intregrationen och globaliseringen.

Tre av fyra (72 %) FFC:are anser att en del av den vinst företagen gör borde delas ut till arbetstagarna. Bara fem procent anser att företagets vinst hör endast företagets ägare till.

Var fjärde har haft förtroendeuppdrag

Hela 24 procent av FFC:arna har innehaft ett förtroendeuppdrag. Det innebär att över 200 000 FFC-anslutna har erfarenhet av att verka som förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig eller i något annat fackligt uppdrag. För närvarande har åtta procent av FFC:arna ett förtroendeuppdrag på sin arbetsplats, i fackavdelningen, lokalorganisationen eller i företagens styrande organ. Förtroendepersonernas antal har minskat förvånande lite, jämfört med år 2000, om man beaktar det stora antalet fackligt aktiva som har gått i pension. Förtroendemannasystemet har inte försvagats så mycket, i och med generationsväxlingen, som man befarande för fem år sedan. På nästan tre av fyra (71 %) arbetsplatser finns det idag en förtroendeman eller motsvarande representant för personalen.

Över hälften av medlemmarna i FFC:s förbund anser att förbunden har lyckats väl i arbetstidsfrågor, med förbättring av arbetarskyddet och med arbetslöshetskassornas service. Dessutom menar nästan hälften att förbundet har lyckats väl också med att förbättra lönevillkoren. Däremot har förbunden gått bet på försöken att öka arbetstagarnas möjligheter att delta i utvecklingen av arbetet.

Medlemskåren anser att den FFC-anslutna fackföreningsrörelsens främsta uppgift är att bekämpa arbetslösheten. Den näst viktigaste uppgiften är att försvara arbetslöshetsskyddet. De här uppgifternas betydelse har rentav ökat något under de senaste fem åren. Däremot är det inte längre lika viktiga uppgifter för facket att se till att löntagarnas beskattning hålls på en rimlig nivå eller att utveckla pensionsförmånerna och socialskyddet.

Inga större skillnader noteras i medlemmarnas syn på fackavdelningens ställning. Tre av fyra anser att en av fackavdelningens viktigaste uppgifter är att arrangera verksamhet som främjar sammanhållningen, utöver att bevaka de anställdas intressen.

Den viktigaste medlemsförmånen i facket är arbetslöshetskassans tjänster, näst viktigast är förbundets rådgivnings- och experttjänster och sedan följer möjligheten till yrkesmässig fortbildning och kompletterande utbildning. Här är svaren de samma som för fem år sedan. Förbundets rättshjälp har ökat i betydelse medan försäkringsskyddets betydelse har minskat. De viktigaste orsakerna till att man är med i facket är det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet och att löntagarnas intressen drivs genom organisering.

Murroksesta muutokseen. SAK:n järjestötutkimus 2005. Perusraportti. Erkki Laukkanen, SAK (pdf)
(Från brytning till förändring, FFC:s organisationsundersökning 2005. Primärrapport. Erkki Laukkanen, FFC)

Vem är FFC:aren?

Kvinnor 500 000 (46 %)
Män 550 000 (54 %)

Cirka 100 000 aktivt med i fackets verksamhet

Var fjärde i den offentliga sektorn (240 000)
Var tredje i servicebranschen (290 000)
Varannan i industrin (470 000)

Var fjärde har snuttjobb (23 %)
Drygt hälften har regelbundet dagsarbete (56 %)
Var sjunde är arbetslös eller deltar i sysselsättningsåtgärder (15 %)

Två av tre har en lönearbetande maka/make
Varannans maka/make arbetar i FFC-bransch

Månadsförtjänsten för en heltidsarbetande är något mer än 2000 euro