God digital kompetens gör det lättare för äldre arbetstagare att orka i arbetet

Åldern påverkar sättet att lära sig, men hindrar inte att man lär sig behärska nya färdigheter och digitala verktyg. Det är viktigt att arbetet dimensioneras rätt och att arbetstiden kan användas för inlärning.

Ofta tror man att unga är bättre än äldre personer på att använda olika digitala verktyg. Riktigt så enkelt är det inte – en högre ålder betyder inte alltid att den digitala kompetensen är sämre.

Det är önskvärt att arbetstagare i alla åldrar inom FFC:s branscher bättrar på sin digitala kompetens. Enligt en undersökning om digital kompetens och teknologisk utveckling inom FFC:s branscher (på finska) har endast en knapp tredjedel av arbetstagarna digital kompetens på en god nivå. Två av fem når medelnivån.

I undersökningen definierades digital kompetens som smidig hantering av datatekniska verktyg i anslutning till arbetsuppgifterna, allt från kommunikationsredskap till system som styr produktionen.

Enligt undersökningen blir den digitala kompetensen i genomsnitt svagare ju äldre arbetstagaren är, men också bland de äldsta finns digitala virtuoser. Nästan en tredjedel av personerna över 61 år hade en bra digital kompetens. Sådana arbetstagare jobbar ofta på arbetsplatser där arbetsuppgifterna är autonoma och arbetsbördan är på en mänskligt hållbar nivå.

Arbetsgivaren kan med enkla metoder stöda arbetstagarnas digitala kompetens – också de äldre arbetstagarnas.

– Det förutsätter att arbetsgivaren har en positiv inställning till personalens utvecklingsförslag och att man reserverar tillräckligt med tid för inlärningen samt att arbetstagarna har goda förutsättningar att påverka de egna arbetsuppgifterna, säger Anne Mironen som är expert i arbetsmiljöfrågor på FFC.

Enligt henne är det viktigt att arbetsuppgifterna är rätt dimensionerade, om man vill att arbetstagarna ska orka i arbetet och att tiden i arbetslivet ska förlängas.

Krav på ny kompetens och ett hårt arbetstempo belastar

Undersökningar har visat att äldre arbetstagare, i högre grad än yngre, belastas av krav på ny kompetens, ökat arbetstempo och ökad arbetsintensitet. Negativa effekter uppstår i synnerhet där ökat utnyttjande av teknologiska lösningar också ökar arbetsbelastningen och arbetstempot, eller där ny teknologi introduceras utan att personalen ges tillfälle till grundlig inlärning.

Enligt FFC:s undersökning finns en stark koppling mellan arbetstagarnas möjligheter att påverka och den digitala kompetensen.

– Man kan förbättra den digitala kompetensen genom att göra det möjligt för arbetstagarna att vara delaktiga i ett tillräckligt tidigt skede. Det lönar sig i synnerhet att ge akt på arbetstagarnas utvecklingsförslag på arbetsplatsen. När arbetstagarna har goda förutsättningar att påverka arbetet, tar de också ansvar för att stärka sin egen digitala kompetens, förklarar Anne Mironen.

En enkät som FFC har gjort bland förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige (på finska) visar att utbildning är den överlägset viktigaste faktorn som påverkar personalens digitala kompetens. Möjligheten att prova ut och testa nya arbetsredskap och arbetsmodeller ansågs likaså vara en positiv sak.

– När arbetstagarna litar på det egna kunnandet, blir arbetsmotivationen bättre. Ifall arbetstagarna anser sig ha bra digital kompetens, bidrar det till viljan att fortsätta i arbetslivet efter den lägsta pensionsåldern. Det lönar sig för arbetsgivaren att satsa på att skapa en sådan god cirkel, säger Anne Mironen.

Fyra axplock om hur åldern inverkan inlärningen

1. Med åldern kan det bli svårare att lära sig utantill och lägga detaljer på minnet.
2. Med åldern blir det vanligen lättare att bedöma, kombinera och tillämpa information.
3. Ju längre arbetet utförs på ett visst sätt, desto svårare är det att lära sig av med den arbetsmodellen. Det är därför viktigt att reservera tillräckligt mycket tid för att lära sig nya arbetsredskap och metoder.
4. De individuella inlärningsskillnaderna är större än skillnaderna mellan olika åldersgrupper.