FFC om finansministeriets budgetförslag: Finlands ekonomi behöver nu buffertar i stället för skattestimulans 

I statsbudgeten finns inte utrymme för att sänka skattesatsen nästa år, bedömer FFC. Att flytta tyngdpunkten i beskattningen bort från beskattning av arbete är ett välkommet initiativ av finansministeriet, förutsatt att det genomförs så att inkomstklyftorna inte ökar och så att man värnar om hållbarheten i statsfinanserna.

– Inte heller löntagarna älskar skatter, men folk förstår att det behövs tillräckliga skatteintäkter för att vi ska kunna finansiera välfärdssamhället. Att genomföra skattelättnader i det nuvarande ekonomiska läget skulle vara dumt ur ett konjunkturpolitiskt perspektiv, säger FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Finlands ekonomi växer exceptionellt kraftigt, och därför är det nu läge att bygga upp buffertar med tanke på framtiden. Befolkningen åldras och behöver mer service, vilket leder till ökade utgifter för den offentliga ekonomin. Också med tanke på nästa ekonomiska recession behövs buffertar i den offentliga ekonomin.

Finansminister Petteri Orpo föreslår att inkomstbeskattningen ska lindras och att detta ska finansieras genom att höja andra skatter. FFC:s Kaukoranta anser att tanken är ett steg i rätt riktning, men är bekymrad över hur förändringen påverkar inkomstfördelningen. Relativt sett drabbas lågavlönade hårdare av många konsumtionsskatter och skatter på skadliga produkter.

– Regeringens mål är knappast att öka inkomstklyftorna och ojämlikheten. Därför är det skäl att före budgetförhandlingarna noggrant bedöma hur tyngdpunkten i beskattningen ska flyttas utan att inkomstklyftorna växer. Om man höjer de konsumtionsskatter som är lika stora för alla, så försämras utkomsten för i synnerhet lågavlönade. I stället för att höja konsumtionsskatterna borde man försöka hitta skatteintäkter genom att se över beskattningen av kapital, till exempel arvsskatten och skatten på dividend.

I samband med finansministeriets budgetförhandlingar gav minister Orpo kanslicheferna i uppdrag att leta efter snabbverkande åtgärder som kan förbättra sysselsättningen. Visst är det viktigt att förbättra sysselsättningen, men det får inte ske endast genom trollkonster som har en snabb effekt.

– En klok regering skulle inte låta bli att utöka sin verktygslåda med åtgärder som har en långsammare effekt. En förlängning av läroplikten, en baskunskapsgaranti som främjar kunnandet hos lågutbildade vuxna samt innovationsstöd för att utveckla produkter och tjänster är åtgärder som påverkar ekonomin med fördröjning. Ändå är det just de här och motsvarande åtgärder som skapar förutsättningar för hållbar tillväxt, påpekar chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Ännu hinner regeringen dra bort försämringarna som leder till ökad otrygghet

I samband med budgetförhandlingarna har regeringen också en möjlighet att på nytt dryfta sina dåligt motiverade beslut: förslaget till försvagat uppsägningsskydd samt aktiveringsmodellerna som är ett hårt slag mot de arbetslösa.

– Forskarna bedömer att ett försvagat uppsägningsskydd vid små företag inte leder till förbättrad sysselsättning. Det betyder att motiveringarna till förslaget saknar grund. Det finns ingen orsak att öka otryggheten i arbetslivet, konstaterar Kaukoranta.

FFC har krävt att regeringen ska dra bort aktiveringsmodellerna inom arbetslöshetsskyddet. I stället för dem föreslår Finlands största löntagarorganisation en sporrande sysselsättningsmodell som skulle ge alla arbetslösa personliga och individuella tjänster.