Det är vanligt att ströjobbarna inte har samma förmåner som den övriga personalen. Så får det ändå inte vara. Foto: Patrik Lindström / FFC
FFC-enkät: Arbetsplatserna använder ströjobbare, trots att de skulle kunna erbjuda fast arbete
Två tredjedelar av förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige inom FFC (65 procent) berättar att den egna arbetsplatsen använder ströjobbare. Det vanligaste problemet med ströjobb är enligt de förtroendevalda att ströjobb används i onödan.
Mer än hälften (57 %) av de förtroendevalda på arbetsplatser som använder ströjobbare upplever att det är ett problem att ströjobb används trots att arbetsgivaren skulle kunna erbjuda fast arbete.
Många förtroendevalda betonar i sina öppna svar att de anser att ströjobbarna inte är i en jämlik position i förhållande till den övriga personalen.
– Enligt dem som svarade på enkäten gäller ojämlikheten i synnerhet omfattningen på företagshälsovården, de lagstadgade hälsogranskningarna i treskiftsarbete, teampremier och bonusar samt naturaförmåner som kultur- och motionstjänster. Arbetstagarens ställning borde ändå inte bero på anställningsformen, betonar Saana Siekkinen som är projektchef på FFC.
Ströjobb är en rekryteringskanal för många arbetsgivare
På många arbetsplatser kan ströjobbare också få fast anställning. En knapp femtedel (18 %) av de förtroendevalda berättar att det här är något som sker ofta och 57 procent uppger att det har skett några gånger.
I de öppna svaren framgår det dessutom att arbetsgivarna ofta använder ströjobb som en rekryteringskanal och att nya arbetstagare ibland endast anställs genom ströjobb.
– På det här sättet kan arbetsgivaren testa arbetstagarna en längre tid utan skyldigheter. För arbetstagaren betyder det här ändå ständig osäkerhet, konstaterar Saana Siekkinen.
Enligt enkäten förhandlar arbetsgivaren inte särskilt ofta med personalens representant om användningen av ströjobb: så svarar 38 procent av de förtroendevalda. Andra vanliga problem med ströjobb är att arbetstagarna blir erbjudna sina arbetspass på kort varsel (30 %) samt arbetarskyddsfrågor (26 %).
Enligt de öppna svaren anser de förtroendevalda att det är motiverat att använda ströjobbare som utjämning under rusningstid eller vid ordertoppar, samt som vikarier under semestertider.
Sammanlagt 950 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige svarade på FFC:s förtroendemannapanel i september. Av dem svarade 615 jakande på frågan ”Använder man på din arbetsplats ströjobbare vid sidan av de ordinarie arbetstagarna?”. Resten av frågorna ställdes endast till dem.
FFC gör en utredning om ströjobbarnas utkomst
Enkäten om användningen av ströjobbare genomfördes som en del av FFC:s projekt Möjligheternas tid. Inom ramarna för projektet utreder FFC under hösten hur ströjobbarna försörjer sig via löneinkomster och socialskydd.
Det fyraåriga projektet Möjligheternas tid utreder vad digitaliseringen, globaliseringen, klimatförändringen och de tynande naturresurserna får för följder för arbetslivet och löntagarnas vardag. Tidigare i år har projektet behandlat den smarta teknologins effekter på arbetslivskvaliteten.