Foto: Patrik Lindström / FFC
FFC-enkät: Arbetsgivarnas ovilja att förhandla är det största hindret för lokala avtal
Arbetsgivarnas ovilja att förhandla har gjort det svårare att avtala lokalt, berättar mer än hälften av personalrepresentanterna på de arbetsplatser som har gjort upp lokala avtal. Endast en tredjedel av personalrepresentanterna upplever att arbetstagarna och arbetsgivarna är jämbördiga i de lokala förhandlingarna.
Av de förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige som svarade på FFC:s enkät (på finska) berättar 59 procent att man har ingått lokala avtal på deras arbetsplats under de två senaste åren. Andelen är samma som år 2016 men lite mindre än år 2018, då den var 64 procent.
På de arbetsplatser som har ingått lokala avtal anser nästan hälften (47 %) av personalrepresentanterna att det oftast går bra att ingå lokala avtal. Det är i synnerhet personalens starka stöd åt de förtroendevalda som gör det lättare att lyckas ingå lokala avtal, uppger 53 procent av de förtroendevalda. 48 procent lyfter fram fackförbundets eller fackavdelningens stöd, medan 41 procent påpekar att det är lättare att ingå lokala avtal när atmosfären på arbetsplatsen bygger på förtroende.
FFC:s expert på anställningsvillkor Karoliina Huovila betonar att öppenhet och förtroende är grundläggande förutsättningar för att man ska kunna ingå lokala avtal.
– Avtalandet på arbetsplatsnivå fungerar inte utan ett smidigt och jämbördigt förhandlings- och förtroendemannasystem. När parterna kommer överens om spelreglerna genom branschvisa kollektivavtal, fungerar det lokala avtalandet i båda riktningarna.
Den största bromsklossen för lokala avtal är arbetsgivarsidans ovilja att förhandla. Av de förtroendevalda som jobbar på arbetsplatser där man har ingått lokala avtal uppger nämligen 53 procent att förhandlingarna har försvårats av arbetsgivarens ovilja att förhandla. 50 procent uppger att arbetsgivarens försök att utöva påtryckning eller diktera villkoren har gjort det svårare att avtala lokalt.
Endast en tredjedel (34 %) av de förtroendevalda upplever att arbetstagar- och arbetsgivarsidan är jämbördiga i förhandlingarna. Nästan hälften (47 %) av dem som svarade på enkäten anser dessutom att arbetstagarna endast i liten utsträckning eller inte alls har kunnat påverka innehållet i de lokala avtalen.
– Siffrorna visar att det lokala avtalandet fortfarande starkt bygger på att arbetsgivaren dikterar villkoren. Därför måste arbetstagarnas villkor också i fortsättningen tryggas av kollektivavtal som fackförbunden har förhandlat fram, och som tillämpas om man misslyckas i de lokala förhandlingarna, konstaterar Karoliina Huovila.
På många arbetsplatser inom FFC:s branscher avtalar man lokalt om lönerna. Av de personalrepresentanter som jobbar på arbetsplatser med lokala avtal berättar 38 procent att man helt eller delvis har avtalat lokalt om löneökningarna i det kollektivavtal som nu är i kraft. Nästan en tredjedel (30 %) har varit med om att förhandla fram ett lokalt lönesystem och en fjärdedel (24 %) har förhandlat fram ett system för resultatbaserad lön eller andra sporrande lönedelar. Andra frågor som parterna har ingått lokala avtal om är de förtroendevalda personalrepresentanternas tidsanvändning och ersättning (37 %), jämställdhets- och likabehandlingsplaner (31 %), modeller för arbetstidsutjämning (26 %) samt längden på och tidpunkten för semestrarna (24 %).
FFC genomförde enkäten om lokala avtal i september 2020. Enkäten besvarades av 840 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige inom FFC:s branscher.