Ett steg i rätt riktning för ökad lönetransparens

Fackcentralen FFC anser att förslaget om ökad lönetransparensen är ett steg i rätt riktning, men FFC hade hoppats att transparensen skulle ha ökat snabbare. Det kommer också i fortsättningen att vara svårt för enskilda arbetstagare att utreda eventuell lönediskriminering.

Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i dag sitt förslag för att öka lönetransparensen. Förslaget bygger på det arbete som gjordes av en trepartsarbetsgrupp som inte kunde nå enighet. Förslaget sänds nu på remiss.

– I ministeriets förslag utökas de enskilda arbetstagarnas tillgång till information om lönerna, vilket är bra. Arbetsgivaren ska i fortsättningen ge arbetstagare som misstänker lönediskriminering löneuppgifter för en jämförbar arbetstagare, säger Anu-Tuija Lehto som är jurist på FFC.

Det är också bra att arbetsgivaren årligen ska förklara för personalen bland annat vilket lönesystem som följs på arbetsplatsen och hur arbetstagarna kan påverka sin egen lön.

Ett problem som dock kvarstår är hur arbetstagarna ska kunna misstänka lönediskriminering om de inte vet hurdana löner som i praktiken betalas på arbetsplatsen och på vilka grunder arbetsgivaren betalar de här lönerna.

– I arbetsgruppen klarade man inte av att svara på den här frågan. FFC:s svar är att löneuppgifterna ska vara tillgängliga för alla på arbetsplatserna. Så är det också redan nu vid några företag.

Anu-Tuija Lehto betonar att lönetransparens är ett sätt att säkerställa att lika lön betalas för samma eller likvärdigt arbete.

– Det handlar om att ingen ska diskrimineras på grund av kön eller till exempel nationalitet. Lönediskriminering kan förebyggas och åtgärdas effektivt endast om alla känner till lönerna på arbetsplatsen.

Lehto anser också att det är märkligt att personalrepresentanternas tillgång till uppgifter om lönerna begränsas genom att koppla den till uppgörandet av en lönekartläggning på arbetsplatsen.

– Omkring en tredjedel av arbetstagarna blir utanför lönekartläggningarna, eftersom en kartläggning ska göras vid företag med minst 30 anställda. Vid mindre företag ökar inte personalrepresentanternas rätt att få uppgifter om lönerna.

Lehto påpekar att den här gränsdragningen står i strid med viljan att främja lokala avtal.

– Hur vågar personalens representanter avtala om löner om de inte vet vilka löner arbetsgivaren betalar och vad lönerna grundar sig på?

Social- och hälsovårdsministeriets förslag om ökad lönetransparens.