Dialog är nyckeln till framgång

För att arbetstagarna ska kunna göra sin röst hörd behövs förtroende och fungerande kommunikationskanaler. Vid handelslaget HOK-Elanto har man målmedvetet utvecklat dialogen mellan personal och ledning, säger huvudförtroendemannen Harry Vainio.

Fusionen mellan Helsingfors handelslag HOK och andelslaget Elanto i januari 2004 innebar startskottet för ett målmedvetet arbete med att utveckla dialogen mellan ledningen och personalen. Förtroendemännen och arbetsgivarens representanter började träffas regelbundet, och olika förhandlingssystem och samrådsgrupper tog form, berättar Harry Vainio som är huvudförtroendeman för arbetstagarna inom handeln vid HOK-Elanto.

− Vi har nu flera diskussionsforum på olika nivåer – inom hela företaget, de olika kedjorna och de enskilda butikerna. Den enskilda arbetstagaren kan förstås bäst påverka sitt jobb i sin egen butik, säger han.

När det handlar om en stor koncern är förtroendemännen på de olika verksamhetsställena viktiga länkar i kommunikationen. Den här gruppen, som känner arbetstagarna och det vardagliga arbetet, för en aktiv diskussion och lyfter fram problem.

− Om man har bra system gäller det att också utnyttja dem. Jag tycker det är viktigt att personalen och de som har förtroendeuppdrag utnyttjar alla möjligheter till aktivare påverkan. Som jag ser det ger man oss både utrymme och tid att föra vidare arbetstagarnas förslag och idéer. Också personalledningen har insett hur viktigt det är, berättar Harry Vainio.

Engagerade heltidsanställda

Vid tiden för fusionen, som skedde i januari 2004, var omkring 34 procent av personalen vid HOK-Elanto anställd på heltid. Ett målmedvetet arbete har lett till att andelen heltidsanställda har ökat och just nu utgör ungefär hälften av personalen. Det är klart mer än inom andra kedjor, för i handelsbranschen är i genomsnitt 30 procent av arbetstagarna anställda på heltid och 70 procent på deltid.

− Heltidsanställningar har lyfts fram som ett viktigt redskap för att engagera personalen i arbetet. Också arbetsgivaren förstår hur viktigt det är. Vi har slagit fast en målsättning som är att höja andelen heltidsanställda med en procent per år. Det här är ett gemensamt utstakat mål, säger Harry Vainio.

HOK-Elanto har sammanlagt 5 500 anställda i huvudstadsregionen och är det största handelslaget inom S-gruppen. Majoriteten av personalen jobbar inom handeln.

Arbete på heltid frigör resurser också för familjen, när de anställda inte ständigt behöver oroa sig för om de får tillräckligt med timmar för att kunna försörja familjen. När arbetstagarna är anställda på heltid känner de sig mer tillfreds och livet känns på alla sätt tryggare.

Öppettiderna har förlängts efter att butikerna fick möjlighet att fritt bestämma hur länge de håller öppet. Harry Vainio säger att förtroendemännen nu noga följer med om de förlängda öppettiderna leder till fler heltidsanställda.

Att hitta sin yrkesidentitet

Vid HOK-Elanto bedömer man att de arbetstagare inom handeln som är anställda på heltid är engagerade i sitt jobb och inte i första taget letar efter andra jobb. Handeln anses vara en genomgångsbransch − och det är den till viss del − men de som har valt branschen och trivs där måste ha möjlighet att tjäna tillräckligt för att kunna försörja sin familj.

− Utbildning och ett anställningsförhållande på heltid skapar en yrkesidentitet. Också till mig säger många ”jag är ju bara expedit”. Jag påminner dem då om att det inte är så ”bara”. De ser till att vardagen fungerar. Om en expedit, städare eller lagerarbetare låter bli att utföra sitt jobb så blir livet svårare för många, utbrister Harry Vainio.

Huvudförtroendemannen vill vara med och förbättra yrkesidentiteten i branschen, eftersom man uträttar ett värdefullt jobb i samhället. De här jobben kräver att man behärskar en mängd olika saker vid sidan av servicekompetens, och Harry Vainio anser att det här är något som åtminstone HOK-Elanto har förstått.

Gemensamt mål men med egen stil

Inom handeln, speciellt vid stora enheter, slår man ibland fast förutsättningarna för arbetet alldeles för noggrant. Arbetstagarna vill gärna forma sitt jobb själva, säger Harry Vainio. Om man bestämmer exakt hur mössan ska sitta på huvudet så ryms inte alla inom den schablonen.

− När jag jobbade på S-market i Hyvinge kände jag mig som en köpman under de bästa stunderna. Jag hade till och med egna kunder som ville diskutera varorna just med mig. Mitt jobb kändes meningsfullt, säger Harry Vainio.

Han påpekar att om de anställda kan erbjudas en sådan upplevelse och ett sådant innehåll kan de känna att de både ger och får något i arbetet.

− Det borde inte finnas några hinder för att forma jobbet på det sättet. Om vi alla har samma mål, så borde det inte spela någon roll hur vi når dit, säger Harry.

När alla känner till målen, får utrymme att utveckla sitt eget arbete och vet var gränserna går så kan var och en ta sig mot det gemensamma målet på sitt eget sätt.

− En häst springer ju också snabbare när man släpper efter på betslet en aning. Det är värt att lita på arbetstagaren, säger Harry Vainio.

Aino Pietarinen (översättning: Viola Eksten)