Bättre arbetshälsa ger högre produktivitet och det ska arbetsplatserna nu få hjälp att ta fasta på – ”Om alla förbättrar lite, så blir ju hela det finländska arbetslivet lite bättre”

Ett nationellt utvecklingsprogram ska sporra arbetsplatserna att öka produktiviteten genom att förbättra arbetshälsan. Programmet grundar sig på regeringsprogrammet och ska ge arbetsplatserna konkret stöd att utveckla sin verksamhet.

Vad är det första du tänker när du hör någon tala om att produktiviteten borde öka? Att det handlar om en vilja att försämra anställningsvillkoren? Det här tankesättet vill ett nytt nationellt utvecklingsprogram utmana. Avsikten med programmet är att betona att arbetsförhållandena spelar en central roll när man vill öka produktiviteten.

Det var i regeringsprogrammet som regeringspartierna kom överens om programmet som på svenska heter Utvecklingsprogram för arbetet och välbefinnandet i arbetet. Utgångspunkten för programmet är att arbetet löper mer effektivt och arbetskarriärerna blir längre när arbetstagarna mår bra och trivs på jobbet.

– Det handlar om att åstadkomma saker, och att arbetet ska vara bra för den som utför det, konstaterar Juha Antila som är utvecklingschef på FFC och den som representerar Finlands största löntagarorganisation i programmet.

För FFC är det viktigt att öka produktiviteten, eftersom det gör det möjligt att höja lönerna. Ökad produktivitet ger också stärkt konkurrenskraft, vilket i sin tur kan leda till fler arbetstillfällen.

I Finland har man sedan 1990-talet genomfört nationella program där man har granskat produktiviteten ur ett arbetshälsoperspektiv. Det nya programmet bygger på de goda erfarenheterna från tidigare program och försöker ta lärdom av stötestenarna.

Programmet genomförs på trepartsbasis, alltså av löntagar- och arbetsgivarorganisationerna tillsammans med staten, under social- och hälsovårdsministeriets ledning. På grund av coronaviruset ligger programmet nu efter sin tidtabell, men Juha Antila påpekar att målsättningarna fortfarande finns kvar. 

Arbetstagarna ska delta när ny teknologi införs

Ett av de viktigaste målen med utvecklingsprogrammet är att stöda den digitala omställningen på arbetsplatserna. Enligt FFC:s utvecklingschef Juha Antila agerar många företag oavsiktligt på ett sätt som skadar personalens trivsel och välbefinnande, när de beställer it-utrustning och program utan att först kartlägga arbetstagarnas behov.

I värsta fall förstår inte de sidsteppade arbetstagarna vad arbetsgivaren vill med den nya utrustningen, och de har inte ens fått lära sig använda den. Alla blir frustrerade och en massa arbetstid går till spillo.

Det nya utvecklingsprogrammet uppmuntrar arbetsgivarna att bjuda in arbetstagarna till att hitta sätt att öka produktiviteten med hjälp av ny teknologi.

– När folk introduceras i anskaffningen och engageras i processen redan från början, så har de förberett sig och vill utnyttja den nya tekniken när den tas i bruk. Då lyckas införandet av tekniken, betonar Juha Antila.

Digitaliseringen visar på ett konkret sätt hur viktigt det är att upprätthålla arbetstagarnas kunnande och möjligheter att påverka det som händer på arbetsplatsen. Om folk känner sig sidsteppade, blir stämningen dålig.

– Då blir arbetets dragningskraft lidande och folk vill hellre gå i pension och komma bort från arbetsmarknaden.

Det går att få bort den här spärren som hindrar produktiviteten, om arbetsplatserna lyckas skapa positiv stämning inom arbetsgemenskapen och åstadkomma en god cirkel. I bästa fall får arbetstagarna vara med och påverka till exempel vilka arbetsredskap som används, i vilken ordning de utför olika arbetsuppgifter och vem de jobbar tillsammans med.

– Då känner de att de är delaktiga i sitt arbete, och ur ett psykologiskt perspektiv är det mycket viktigt. Delaktighet är ett centralt element för en god arbetshälsa.

Konkreta råd och diskussionshjälp för arbetsplatserna

Det första som gjordes inom ramen för utvecklingsprogrammet var att reagera på coronakrisen och sammanställa konkreta exempel på hur arbetsplatserna försöker övervinna de utmaningar som krisen innebär (på finska). Nästa punkt på schemat är att inleda ett pilotprojekt med branschvisa program och regionala nätverk.

Avsikten med de branschvisa programmen är att samla arbetsplatser inom samma bransch, som delar intresset för att utveckla sin verksamhet men som finns på olika håll i landet. De regionala nätverken samlar å sin sida arbetsplatser från olika branscher men samma geografiska region.

Tanken med båda delarna är att arbetsplatserna ska få konkreta råd och diskussionshjälp när det gäller att förverkliga sina utvecklingsönskemål. Också kamratstödets roll blir synligt – när ett företag hör om ett annat som har lyckats, så ökar också den egna ivern och självförtroendet.

Utvecklingsprogrammet har som helhet satt väldigt ambitiösa mål – att Finland senast år 2030 ska vara världsbäst när det gäller välbefinnandet i arbetet.

Coronakrisen kan styra arbetsplatserna i rätt riktning

FFC:s utvecklingschef Juha Antila är mycket besviken över att programmet endast fick en miljon i finansiering för det första året. Han säger rakt ut att den minimala summan inte kommer att räcka långt.

– Om det inte kommer mer pengar, måste vi sänka målsättningarna till en nivå som är möjlig att uppnå med den finansiering som ges. Frågan är om vi vill uppnå de saker som står inskrivna i regeringsprogrammet.

Antila medger att coronakrisen kom olämpligt med tanke på utvecklingsprogrammet. Han tror ändå att den ekonomiska kris som orsakas av coronaviruset sist och slutligen rentav kan styra in arbetsplatserna i en ny riktning.

– När alla inser att det inte är möjligt eller klokt att fortsätta som förut, är det befogat att pröva nya sätt att förbättra vardagen. Nu kan det rentav vara lättare att pröva på något nytt.

På största delen av de finländska arbetsplatserna är de grundläggande förutsättningarna enligt Antila i så pass bra skick, att det är både möjligt och klokt att vidta åtgärder för att utveckla arbetsplatsen. Han jämför arbetsplatserna med skolelever – en elev som har fått en sjua kan genom små förbättringar få en åtta.

– Om alla förbättrar lite, så blir ju hela det finländska arbetslivet lite bättre.

Minna Hotokka

(översättning och bearbetning: Jonny Smeds)