Arbetslösa kan gå miste om hundratals euro i månaden när den inkomstrelaterade dagpenningen graderas – De här försämringarna träder i kraft i början av september

Det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa försämras på flera sätt i början av september. Bland annat blir det svårare att få inkomstrelaterad dagpenning och nivån på dagpenningen sänks redan efter två månaders arbetslöshet.

Regeringen Orpo-Purra har redan i flera repriser skurit ner den sociala tryggheten och nu gäller nedskärningarna i synnerhet det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet. Den kraftigaste nedskärningen träder i kraft i början av september när den inkomstrelaterade dagpenningen graderas. Det innebär att den inkomstrelaterade dagpenningen sänks med 20 procent efter ungefär två månaders arbetslöshet och därefter med ytterligare fem procent efter åtta månaders arbetslöshet.

Lagändringen innebär att den som till exempel har haft inkomster på 2000 euro i månaden och får en inkomstrelaterad dagpenning på 1306 euro, först får sin dagpenning sänkt till 1045 euro och därefter till 980 euro i månaden. Om personen är arbetslös en längre tid sänks alltså dagpenningen med 326 euro i månaden.

Graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen gäller arbetslösa, permitterade och deltidsanställda som får jämkad dagpenning. Den gäller också en del av dem som får förhöjd inkomstrelaterad dagpenning eller som börjar få dagpenning för tilläggsdagar.

– Det är framför allt personer som jobbar inom lågavlönade branscher som drabbas av arbetslöshet. För dem innebär nedskärningarna i förtjänstskyddet att utkomsten försämras avsevärt, säger Pirjo Väänänen som är socialpolitisk chef på FFC.

Arbetsvillkoret kopplas till lönen, vilket straffar snuttjobbare och deltidsanställda

Den tid som man måste ha jobbat för att få rätt till inkomstrelaterad dagpenning, alltså det så kallade arbetsvillkoret, förlängs i början av september från ett halvt år till ett år. Det leder till att det blir svårare att få inkomstrelaterad dagpenning. Samtidigt kopplas arbetsvillkoret till den intjänade lönen, vilket betyder att man frångår den tidigare modellen där det behövdes en arbetstid på minst 18 timmar i veckan för att kunna uppfylla arbetsvillkoret. I fortsättningen är det endast månadslönen som avgör om man uppfyller arbetsvillkoret. Den som har haft en lön på minst 930 euro under en månad tjänar in en månad till arbetsvillkoret, medan den som har haft en lön på 465–929 euro i månaden tjänar in en halv månad.

Att arbetsvillkoret kopplas till inkomsterna påverkar inte storleken på den inkomstrelaterade dagpenningen för heltidsanställda, men leder till att dagpenningen minskar för personer som utför snuttjobb och deltidsjobb.

Också de beslut som försämrar utkomsten och servicen för långtidsarbetslösa som är 58 år eller äldre träder i kraft i början av september. I fortsättningen är kommunerna inte skyldiga att hitta arbete åt äldre arbetslösa. För de flesta försvinner också möjligheten att tjäna in arbetsvillkoret genom lönesubventionerat arbete. Undantagen är personer med nedsatt arbetsförmåga och långtidsarbetslösa som är äldre än 60 år. De här grupperna kan fortfarande tjäna in arbetsvillkoret genom lönesubventionerat arbete på samma sätt som tidigare.

Lagändringarna påverkar huvudsakligen dem som blir arbetslösa i september eller därefter. Försämringarna träder i kraft måndagen den 2 september, men i vissa fall dröjer det flera månader innan de arbetslösa påverkas av de nya villkoren.

– Regeringen Orpo-Purra har redan tidigare försvagat utkomstskyddet för arbetslösa, men de ändringar som träder i kraft nu innebär att det inkomstrelaterade skyddet försvagas kraftigt. Att den inkomstrelaterade dagpenningen sänks gradvis kommer att påverka största delen av de arbetslösa, säger Pirjo Väänänen.

I slutet av fjolåret hade endast en fjärdedel av dem som lyfte inkomstrelaterad dagpenning fått jobb inom en månad från det att de hade blivit arbetslösa. Mindre än hälften hade fått jobb inom tre månader.

Regeringen har försämrat den sociala tryggheten på många sätt

FFC har betonat att de olika nedskärningar som regeringen genomför drabbar samma personer på flera olika sätt – och det här är människor som också sedan tidigare har befunnit sig i en utsatt situation. Tidigare har regeringen bland annat utökat antalet självriskdagar inom arbetslöshetsskyddet från fem till sju, infört periodisering av semesterersättningar och slopat barnförhöjningarna samt försämrat det jämkade arbetslöshetsskyddet genom att slopa det skyddade beloppet på 300 euro. Också bostadsbidraget har skurits ned.

Pirjo Väänänen påpekar att man inte löser sysselsättningsproblemen eller skapar ett enda nytt jobb genom att försämra utkomsten för de arbetslösa.

– Regeringens agerande försätter folk i ekonomisk knipa och leder till att de blir tvungna att lyfta utkomststöd som beviljas i sista hand.

Här kan du bekanta dig med FFC:s lista över vilka nedskärningar regeringen gör i den sociala tryggheten.

Här kan du läsa om resultaten från FFC:s färska arbetslöshetsbarometer.