Åldersgränsen för tilläggsdagar för äldre arbetslösa höjs med ett år – Samtidigt förnyas också familjepensionerna

Åldersgränsen för vem som har rätt till tilläggsdagar inom arbetslöshetsskyddet höjs med ett år. Det har organisationerna på arbetsmarknaden kommit överens om. Samtidigt moderniseras familjepensionerna, vilket innebär att fler får rätt till efterlevande- och barnpension samt att efterlevandepensionen blir tidsbunden.

Organisationerna på arbetsmarknaden har kommit överens om att rätten till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar ändras så att åldersgränsen höjs från 61 till 62 år. Förändringen gäller personer som är födda 1961 och senare.

– FFC:s utgångspunkt har alltid varit att utkomsten för äldre arbetslösa måste tryggas. Den här utgångspunkten uppfylls i överenskommelsen, konstaterar Sinikka Näätsaari som är chef för pensionspolitik på FFC i ett blogginlägg (på finska).

Det var i samband med pensionsreformen 2017 som organisationerna på arbetsmarknaden slog fast att åldersgränsen kan höjas om situationen för äldre arbetslösa förbättras på det sätt som parterna kom överens om 2012. Då fick nämligen personer som har fyllt 60 år rätt att uppfylla arbetsvillkoret genom att delta i sysselsättningsfrämjande service. Nu har social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet och Pensionsskyddscentralen gjort en utredning (på finska) om hur det här specialvillkoret fungerar i praktiken.

– Utredningen visar att de äldre arbetstagarnas rätt till stödarbete och andra aktiveringsåtgärder huvudsakligen har uppfyllts på det sätt som man kom överens om 2012. Därmed uppfylls villkoren för att höja åldersgränsen. Åldersgränsen höjs alltså med ett år, men i övrigt blir tilläggsdagarna kvar, påpekar Sinikka Näätsaari i sitt blogginlägg.

Av utredningen framgår att sysselsättningen bland äldre har förbättrats under hela 2000-talet.

– I takt med att åldersgränsen för tilläggsdagarna höjs, verkar sysselsättningen förbättras i de åldersgrupper som förlorar rätten till tilläggsdagar. Enligt utredningen är det möjligt att tilläggsdagarna har lett till att uppsägningar uttryckligen riktas mot äldre arbetstagare, säger Sinikka Näätsaari.

Hon påpekar också att även om åldersgränsen för tilläggsdagarna höjs, så kan de arbetslösa behålla rätten till inkomstrelaterad dagpenning genom att delta i aktiveringsåtgärder.

– På det här sättet tryggas utkomsten för de många äldre som har svårt att hitta ett nytt jobb.

Åldersgränserna för tilläggsdagarna enligt det förhandlingsresultat som organisationerna på arbetsmarknaden har uppnått

1. 62 år: De som är födda år 1961 eller senare och som har fyllt 62 år innan maximitiden för arbetslöshetsförmånen har gått ut.
2. 61 år: De som är födda år 1957–1960 och som har fyllt 61 år innan maximitiden för arbetslöshetsförmånen har gått ut.
3. 60 år: De som är födda år 1955–1956 och som har fyllt 60 år innan maximitiden för arbetslöshetsförmånen har gått ut.
4. 59 år: De som är födda år 1950–1954 och har fyllt 59 år innan maximitiden för arbetslöshetsförmånen har gått ut.

Samtidigt höjs den övre åldersgränsen inom arbetslöshetsskyddet och sjukförsäkringen i samma takt som pensionsåldern höjs.

Hälsoundersökningarna för arbetslösa måste förbättras

Sinikka Näätsaari påpekar i sitt blogginlägg att personer som har fyllt 60 år i större utsträckning än andra får sin dagpenning nedskuren på grund av aktiveringsmodellen. Det här framgår både av en utredning som arbets- och näringsministeriet har beställt, och av en utredning som FFC har gjort.

– I FFC:s enkät berättade många arbetslösa som har fyllt 55 år att de har svårt att få jobb, utbildning eller service. Äldre kan också ha problem med sin arbetsförmåga eller hälsa. Många av de problemen förblir outredda. Det finns tecken på att kommunerna inte i tillräcklig utsträckning ordnar hälsoundersökningar.

Sinikka Näätsaari betonar att det nu är hög tid att få ordning på hälsoundersökningarna för arbetslösa. Dessutom måste arbetskraftsservicen få mer resurser, så att också äldre arbetslösa kan få tillgång till service i början av arbetslösheten.

– Enligt ministeriernas utredning verkar det som om de som har förlorat rätten till tilläggsdagar får delta i sysselsättningstjänster först i ett väldigt sent skede, när perioden med inkomstrelaterade dagpenning närmar sig sitt slut, konstaterar Sinikka Näätsaari i sitt blogginlägg.

Barnfamiljernas situation förbättras när familjepensionerna förnyas

Organisationerna på arbetsmarknaden har också kommit överens om att familjepensionssystemet förnyas så att det bättre motsvarar behoven i dagens samhälle. Familjepensionerna finns till för att trygga utkomsten när maken eller vårdnadshavaren avlider.

Uppgörelsen innebär att åldersgränsen för barnpensionen höjs från 18 till 20 år och att sambor kan få efterlevandepension om vissa villkor uppfylls. Samtidigt blir efterlevandepensionen tidsbunden så att den betalas ut i tio år eller tills det yngsta barnet fyller 18 år.

Enligt den nuvarande lagstiftningen måste man ha varit gift eller levt i registrerat partnerskap med den avlidna för att kunna få efterlevandepension. Sambor kan alltså inte få efterlevandepension.

– Det försätter barnfamiljer i en ojämlik position beroende på familjeförhållandet, påpekar Sinikka Näätsaari som är chef för pensionspolitik på FFC i ett blogginlägg (på finska).

Nu har organisationerna på arbetsmarknaden kommit överens om att efterlevande sambor i framtiden får rätt till efterlevandepension om de har levt tillsammans med den avlidna i minst fem år och har ett gemensamt barn. Efterlevandepensionen betalas ut tills det yngsta barnet fyller 18 år. Om förutsättningarna för efterlevandepension inte uppfylls, betalas änkans eller änklingens andel till barnet.

Sinikka Näätsaari konstaterar att systemet med familjepensioner skapades under en tid när det inte var lika vanligt att kvinnor deltog i arbetslivet. Först betalades pensionen endast till änkor och barn. Änklingar fick rätt till efterlevandepension så sent som i början av 1990-talet.

– I dag bygger det finländska samhället i allt högre grad på att alla deltar i arbetslivet och själv tjänar in sin egen arbetspension. Samtidigt kommer finländarna ut i arbetslivet allt senare, och det har blivit vanligare med samboförhållanden, betonar Näätsaari.

År 2018 var den genomsnittliga efterlevandepensionen 571 euro i månaden och genomsnittsåldern för förmånstagarna var 74 år. Avtalet mellan organisationerna på arbetsmarknaden innebär att tyngdpunkten för familjepensionerna nu flyttas till barnfamiljer. Det här görs bland annat genom att förlänga utbetalningstiden för barnpension med två år. I fortsättningen betalas barnpension ut till 20 års ålder, när åldersgränsen i dag är 18 år.

Efterlevandepensionen blir också tidsbunden. I fortsättningen betalas pensionen till den efterlevande maken i tio år eller tills det yngsta barnet som har rätt till barnpension fyller 18 år. Förändringen gäller dem som är födda 1975 eller senare. För dem som är födda före 1975 förblir familjepensionerna oförändrade.

Läs mer:

•    Arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma pressmeddelande om uppgörelsen (på finska)

•    Sinikka Näätsaaris blogginlägg om tilläggsdagarna inom arbetslöshetsskyddet (på finska)

•    Sinikka Näätsaaris blogginlägg om familjepensionerna (på finska)