Regeringen skär ner sjukdagpenningen – sjuka får större problem med utkomsten och arbetsförmågan

Enligt regeringens lagförslag ska den övre årsinkomstgränsen, som berättigar till en ersättningsnivå på 70 procent, sänkas från nuvarande 35 769 euro till 27 633 euro. För den del av inkomsten som överskrider den här gränsen ska sjukdagpenningen i fortsättningen vara 15 procent i stället för nuvarande 20 procent.

I praktiken betyder det här att nedskärningen drabbar en stor del av dem som blir tvungna att lyfta sjukdagpenning, eftersom nivån på dagpenningen sänks för alla som tjänar mer än ungefär 2 400 euro i månaden. Speciellt hårt drabbas de som är sjuklediga en längre tid. Under en sjukperiod på sex månader kan dagpenningen minska med över 1000 euro för dem som tjänar mindre än 3 000 euro i månaden.

Fackcentralen FFC motsätter sig regeringens förslag.

– Även om det i regeringens proposition talas om att ändra regeln för hur sjukdagpenningen beräknas, så handlar det de facto om att sänka nivån på dagpenningen. Sänkningen gäller också rehabiliteringspenningen som bestäms på samma grunder, liksom också donationsdagpenningen som betalas i samband med organdonationer, säger Tuuli Glantz som är socialpolitisk expert på FFC.

När sjukfrånvaron blir långvarig ökar ofta också övriga kostnader som sjukdomen leder till, såsom läkemedels- och vårdkostnader. Regeringen gör att kostnaderna för dem som blir sjuka ökar avsevärt, påpekar FFC i sitt utlåtande (på finska).

Regeringen genomför nämligen också andra försämringar som drabbar dem som är sjuka och arbetsoförmögna. Serviceavgifterna inom social- och hälsovården höjs, självrisken för läkemedelsersättning höjs och vårdgarantin försämras, vilket i synnerhet påverkar dem som är arbetsoförmögna en längre tid. Dessutom håller regeringen på att höja mervärdesskatten på läkemedel.

– De olika nedskärningar som regeringen har genomfört och planerar kommer tillsammans att få allvarliga konsekvenser, i synnerhet för låg- och medelinkomsttagare och deras familjer. I värsta fall kan nedskärningarna leda till att folk inte i tid får den vård och behandling de behöver. För personer i arbetsför ålder finns det också en risk för att problemen med arbetsförmågan förvärras eller blir långvariga, säger Tuuli Glantz.

Enligt Glantz är nedskärningarna i sjukdagpenningen speciellt oskäliga, eftersom personer som är sjuka och arbetsoförmögna har begränsade möjligheter att förbättra utkomst.

Sysselsättningsmålet är helt orealistiskt

Regeringen bedömer att nedskärningen av sjukdagpenningen kommer att leda till 5300 fler sysselsatta. Regeringen motiverar den här bedömningen med att sjuka sporras att återgå till arbetet snabbare, när nivån på dagpenningen sänks.

Tuuli Glantz anser att argumentet är ohållbart.

– Antalet utförda arbetstimmar kan förstås öka när folk återgår till arbetet trots att de är sjuka när deras utkomst försämras. Men om man jobbar när man är sjuk leder det till att sjukdomen förvärras eller återkommer. Om man kommer till arbetsplatsen när man är sjuk kan det dessutom leda till att man smittar andra.

I sitt utlåtande betonar FFC att nedskärningarna i förmånerna inte förbättrar sysselsättningen eller återställer arbetsförmågan. I stället finns det en risk för att det går tvärtom – att problemen med arbetsförmågan för personer i arbetsför ålder förvärras eller förlängs samt att perioderna med arbetsoförmåga och de kostnader som arbetsoförmågan orsakar ökar.

För att arbetsoförmögna snabbare ska kunna återfå sin arbetsförmåga och återgå till arbetet behöver de snabbt tillgång till vård och rehabilitering, och arbetsförhållandena måste anpassas så att de lämpar sig för partiellt arbetsföra.

Bristfällig bedömning av de sammanlagda konsekvenserna

Fackcentralen FFC är också kritisk till att regeringen inte har gjort en tillräcklig bedömning av vilka sammanlagda konsekvenser dess olika lagförslag har. Social- och hälsovårdsministeriet håller först nu på att göra en bedömning av de sammanlagda konsekvenserna.

– Det skulle vara rimligt att de instanser som ska ge utlåtande om propositionen skulle ha tillgång till tillräckliga uppgifter om vilka konsekvenser regeringens förslag får. I den proposition som nu är på remiss finns till exempel ingen konsekvensbedömning av höjningen av klient- och patientavgifterna inom social- och hälsovården samt av ändringarna i läkemedelsersättningen. De här ändringarna har ändå en betydande inverkan på utkomsten för dem som får sjukdagpenning och rehabiliteringspenning, säger Tuuli Glantz.