En låg lön kan leda till fattigdom – men genom att diskutera saken på arbetsplatsen kan det gå att hitta lösningar

Även i Finland har vi fattiga löntagare. Man kan tala om lönefattigdom när inkomsterna inte räcker till ett normalt liv – bostad, mat och vardagens behov.

– Också i vårt företag förekommer fattigdom bland löntagare, i synnerhet bland unga arbetstagare. Timlönen är låg, tilläggen är små och ibland är också antalet arbetstimmar mycket litet. Det här är inte något som gäller bara oss, utan hela restaurangbranschen, berättar en förtroendeman som vill vara anonym, men som representerar personalen vid en restaurangkedja.

Fattigdom bland löntagare är ett besvärligt problem som sällan har någon enkel lösning. Inom vissa arbetsplatser och organisationer har man emellertid tagit upp frågan på allvar och åstadkommit förbättringar.

Fackcentralen FFC har nyligen utrett (på finska) vilka möjligheter personalen och de förtroendevalda personalrepresentanterna har att ingripa i fattigdom bland löntagare på den egna arbetsplatsen.

I undersökningen intervjuades tolv förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige på olika håll i Finland, och undersökningen visade att det finns stora skillnader mellan arbetsplatserna.

Viktiga råd av äldre kolleger

Undersökningen visade att det finns goda förutsättningar att lösa problemet med fattigdom bland löntagare, om arbetsgivaren och personalen har en konstruktiv och regelbunden dialog. Dessutom är det bra om det finns en vilja att lösa problemet hos såväl arbetsgivaren som personalen och dess förtroendevalda representanter.

Också förtroendemannen vid restaurangkedjan betonar betydelsen av atmosfären på arbetsplatsen.

– Jag menar inte bara dialogen mellan personalen, förtroendemännen och arbetsgivaren, utan också atmosfären arbetstagarna emellan. Unga arbetstagare kan uppmuntras av mer erfarna kolleger och få råd om hur man tar upp frågan om löneförhöjning och extra timmar med chefen.

Förtroendemannen berättar att frågan om fattigdom bland löntagare inte har tagits upp till diskussion på en allmän nivå i deras företag, men att arbetstagarna själva har förhandlat med sina chefer. Ibland har förhandlingarna rentav gett resultat.

– Jag resonerar på så sätt, att om jag själv skulle delta i överläggningen, skulle det genast göra situationen mer spänd och försvåra den i onödan. Jag hjälper däremot gärna med råd som underlag för lönediskussionerna.

En förlegad företagskultur är ett hinder för löneförhandlingar

Undersökningen visar att det finns många saker på arbetsplatserna som kan göra det svårare att nå en lösning eller hindra det helt och hållet.

Det är svårt att lösa lönefrågorna om det samtidigt finns många andra problem på arbetsplatsen och förtroendemannens tid går åt till att lösa personalens akuta problem.

Det kan också hända att förtroendemannens eget kunnande är bristfälligt. Hen saknar kanske verktyg och modeller för att inleda en löneförhandling.

En gammalmodig företagskultur är ibland orsaken till att man inte hittar en lösning. Det kan vara ofta vara svårt att åstadkomma förändringar. En förlegad företagskultur präglas ofta av en stark hierarki. Eventuella löneförhöjningar koncentreras till ledningen och olika experter.

Det är speciellt svårt att göra något åt fattigdomen bland löntagare om företaget har små vinstmarginaler och det saknas förutsättningar för högre löner. Detta är typiskt för branscher där företagen säljer sina tjänster genom konkurrensutsättningar.

Enligt förtroendemannen på restaurangkedjan är förutsättningarna att betala högre lön nu begränsade också inom restaurangbranschen.

– Sommarens försäljningssiffror har varit lägre än väntat. Det är knappast möjligt att ge någon påökt. Med färre kunder blir också arbetstimmarna färre än väntat.

Dela de bästa metoderna

Det går emellertid att göra mycket för att få bukt med fattigdomen bland löntagare.

Facket kan utbilda förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige i hur de kan lyfta fram missförhållanden under samtal med arbetsgivaren.

Bland annat kan resultaten av personalenkäter och omröstningar användas som argument vid överläggningarna. Förhandlingarna blir kanske lättare om man kan visa arbetsgivaren vad arbetstagarna tänker.

Genom att samarbeta sinsemellan och nätverka kan förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige dela med sig av sina erfarenheter och fungerande metoder.

Vid förhandlingarna med arbetsgivaren är det bra om arbetstagarnas representant kan ge ett exempel på hur en framgångsrik konkurrent har lyckats öka arbetstimmarna eller höja lönerna.

Så rättvisa arbetsscheman som möjligt

Den anonyma förtroendemannen i restaurangbranschen säger att företaget har fokuserat på fördelningen av arbetstimmar.

– De som gör upp arbetsskiftsförteckningen gör sitt bästa för att fördela arbetstimmarna så rättvist som möjligt mellan personalen, säger förtroendemannen.

Restaurangkedjan har en Whatsapp-grupp, där arbetsledarna meddelar om lediga arbetspass. Anställda kan jobba extratimmar i kedjans andra restauranger.

– Det här fungerar för somliga, men inte för alla, påpekar förtroendemannen.

Regeringens nedskärningar drabbar låginkomsttagare

Restaurangbranschen sysselsätter många unga studerande.

– För många unga har det varit en besvikelse att de har fått jobba så få timmar under sommaren. Många hade räknat med att sommarens inkomster skulle räcka långt in på hösten. En del av våra unga arbetstagare har nu berättat att de flyttar tillbaka till sina föräldrar, eftersom pengarna inte räcker till en egen bostad, säger förtroendemannen.

Samtidigt föreslår Petteri Orpos regering nedskärningar i bostadsbidraget, vilket stramar åt ekonomin för låginkomsttagare och ungas ännu mer.

Höjningen av mervärdesskatten, som trädde i kraft i början av september, drabbar allas köpkraft.

Anu Vallinkoski