Den nya arbetstidslagen träder i kraft i januari – Större flexibilitet men också starkare skydd för arbetstagarna

Den förnyade lagen är bättre anpassad till behoven i ett arbetsliv som förändras och där det uppstår nya sätt att arbeta. Så sammanfattar FFC-juristen Anu-Tuija Lehto den nya arbetstidslagen som träder i kraft vid årsskiftet. Lagen bereddes på trepartsbasis och är en kompromiss där både arbetstagarna och arbetsgivarna var tvungna att ge avkall på vissa målsättningar.

Arbetsgivarna får i fortsättningen större möjligheter att bestämma hur arbetstiderna ska förläggas. Men samtidigt ökar också den flexibilitet som gynnar arbetstagarna. Anu-Tuija Lehto anser att det är bra att den nya lagen beaktar distansarbetare och partiellt arbetsföra personer bättre än den gamla lagen.

– I den nya lagen är arbetet inte bundet till en viss plats, och arbetsgivaren ska försöka ordna med deltidsarbete åt partiellt arbetsföra personer.

Enligt den nya lagen kan man på arbetsplatserna komma överens om nya former av flexibilitet: arbetstidsbank och utökad flextid.

Utökad flextid är en ny arbetstidsform som ger arbetstagaren omfattande möjligheter att bestämma över sina arbetstider och var arbetet utförs.

– Utökad flextid lämpar sig i synnerhet för expertyrken, men också inom FFC:s branscher finns arbeten där det är möjligt att tillämpa utökad flextid, säger Anu-Tuija Lehto.

Det finns också andra möjligheter till flexibilitet, och av dessa utnyttjas flextid redan nu på många arbetsplatser. I den nya lagen utvidgas flextiden och arbetsgivaren måste alltid sträva efter att ge de intjänade timmarna som hela lediga dagar.

Arbetstidsbank skrivs in i lagen

I många kollektivavtal har man redan nu avtalat om arbetstidsbanker, men nu skrivs det här in i lagen. En ny sak är möjligheten att avtala om en arbetstidsbank lokalt på arbetsplatserna. Då representeras arbetstagarna av förtroendemannen.

Anu-Tuija Lehto påpekar att arbetsgivaren inte kan överföra ordinarie arbetstid till arbetstidsbanken, om det handlar om en arbetstidsbank som baserar sig på lagen. Det är alltså endast extra timmar som kan överföras till den lagbaserade arbetstidsbanken.

– Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan komma överens om hur arbetstagaren ska ta ut ledigheterna som har tjänats in i arbetstidsbanken, så ska arbetsgivaren ersätta ledigheten i pengar.

Lehto betonar att arbetstagaren alltid måste ge sitt samtycke för att man ska kunna ta i bruk flextiden och överföra övertid till arbetstidsbanken. Dessutom måste man beakta förhöjningsprocenten för övertidsersättningen när man överför övertid till arbetstidsbanken. Övertiden får alltså inte överföras till arbetstidsbanken utan förhöjning.

Periodarbete blir möjligt i allt fler yrken

Förteckningen över periodarbete har gjorts om i den nya lagen. I stället för en förteckning som utgår från branscher har man övergått till en förteckning som utgår från uppdrag. Det här betyder att förteckningen nu innehåller ett större antal olika jobb. Sådana är till exempel bevakning och fångvårdsarbete samt många arbeten inom transportbranschen.

– Det är också möjligt att använda periodarbete i andra yrken än de som räknas upp i lagen, om man kommer överens om det i kollektivavtalet, påpekar Anu-Tuija Lehto.

Med periodarbete avses arbete där arbetstiden och den intjänade övertiden granskas under perioder som är längre än ett dygn eller en vecka, alltså under perioder som är flera veckor långa. Med hjälp av periodarbete kan arbetsgivaren låta arbetstagarna arbeta fler arbetstimmar utan övertidsersättning när det finns mer arbete, och på motsvarande sätt färre arbetstimmar när det finns mindre arbete.

– Periodarbete är ett finländskt påfund. För arbetstagaren är det en dålig lösning, för arbetstagaren får inte nödvändigtvis veta sina arbetspass speciellt långt på förhand.

Längre vilotid och färre nattpass i följd

Arbetstidsskyddet för arbetstagarna skärps i den nya lagen. Dygnsvilan mellan arbetspassen i periodarbete förlängs till elva timmar. I fortsättningen får arbetstagaren göra fem nattskift i följd, i stället för nuvarande sju.

– I periodarbete får dygnsvilan förkortas till nio timmar, men endast i undantagsfall som beror på arbetsarrangemangen. Det kan till exempel handla om att en arbetare insjuknar och att det inte går att få en vikarie.

Beredskapstid kan vara arbetstid eller vilotid

Arbetstidslagen grundar sig på EU:s arbetstidsdirektiv som inte känner till begreppet beredskap. Beredskap är ändå fortfarande tillåtet och i lagstiftningen finns separata bestämmelser för beredskapstid. I fortsättningen måste man alltid avgöra om det handlar om arbetstid eller vilotid.

– Det betyder att beredskap i fortsättningen inte nödvändigtvis räknas som vilotid som man får en separat ersättning för, säger Anu-Tuija Lehto.

Huruvida beredskapstiden är arbetstid eller vilotid beror bland annat på hur bunden arbetstagaren är till arbetet, alltså hur snabbt arbetstagaren till exempel ska kunna ta sig till arbetsplatsen. Det här är en fråga som arbetsdomstolen inom den närmaste tiden kommer att ta ställning till i flera fall.

Sättet att beräkna övertid ändras

I den nya lagen räknas alla arbetade timmar med i den maximala arbetstiden, oavsett om det handlar om ordinarie arbetstid, merarbete eller övertid. Till skillnad från den gamla lagen räknas också nödarbete i fortsättningen som arbetstid. Nödarbete kan till exempel vara att reparera elledningar efter en storm. Det här betyder att nödarbete inte längre räknas som extra arbete. Också inledande och avslutande arbete räknas med i den maximala arbetstiden.

Det maximala antalet arbetstimmar får i fortsättningen uppgå till högst 48 timmar per vecka eller i genomsnitt 48 timmar under en period på fyra månader. I kollektivavtalen kan man avtala om att förlänga granskningsperioden till sex månader eller i undantagsfall rentav till tolv månader.

– Övertidsbestämmelserna i den gamla lagen kan tillämpas ännu nästa år. Senast från början av år 2021 måste man ändå övergå till det nya beräkningssättet, säger Anu-Tuija Lehto.

Lite större möjligheter till lokala avtal

Den nya lagen ger aningen större möjligheter att avtala lokalt om arbetstiderna, men också i fortsättningen kommer tyngdpunkten för avtalandet att ligga på kollektivavtalen. 

– Lagen ger rätt goda möjligheter att avtala på annat sätt i kollektivavtalen, och den här möjligheten utnyttjas också i stor utsträckning, påpekar Anu-Tuija Lehto.

Vilka effekter den nya arbetstidslagen får klarnar i detalj först senare, när lagen börjar synas i kollektivavtalen.

Pirjo Pajunen

(översättning: Jonny Smeds)

Läs Anu-Tuija Lehtos blogginlägg om den nya arbetstidslagen (på finska)