s a k·fi Aktuellt Vägande skäl Begränsningar av strejkrätten…

Begränsningar av strejkrätten

Regeringen säger att lagändringarna handlar om att förbättra arbetsfreden, men i själva verket är det fråga om en rad åtgärder för att begränsa både viljan och möjligheterna att påverka och uttrycka sin åsikt.

PÅ DEN HÄR SIDAN

Politiska strejker begränsas

Skrivning i regeringsprogrammet

I enlighet med nordisk praxis begränsas utövandet av rätten till politiska arbetskonflikter till att gälla demonstrationer som pågår högst ett dygn.

Situationen nu

Under hela 2000-talet har det bara förekommit ett fåtal politiska strejker i Finland. Trots det har regeringen pekat ut de politiska strejkerna som ett stort problem.

Rätten till politiska strejker grundar sig bland annat på de principer som FN-organet Internationella arbetsorganisationen ILO har godkänt och som Finland har förbundit sig till. Enligt ILO ska fackföreningar ha möjlighet att vidta proteststrejker och uttrycka sina åsikter i samhälleliga frågor, även om det inte direkt handlar om frågor som man har kommit överens om i kollektivavtalen. ILO följer trepartsmodellen, så också arbetsgivarna har förbundit sig till ILO:s konventioner och principer.

Föreningsfriheten och den konflikträtt som ingår i föreningsfriheten tryggas inte bara i ILO:s konventioner, utan också i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt Finlands grundlag. Europakonventionen gäller i Finland som lag. Trots det ändrades lagen så att rätten till politiska arbetskonflikter har begränsats till demonstrationer i högst ett dygn.

Lagändringen trädde i kraft 18.5.2024.

Följder

1. Genom att begränsa politiska arbetskonflikter fråntar man arbetstagarna en betydande möjlighet att påverka de politiska besluten. Om en arbetskonflikt bara får pågå i en dag har den liten effekt som påtryckningsåtgärd och då är det lättare att ignorera arbetstagarnas röst.
2. Finland ansluter sig till de länder där yttrande- och åsiktsfriheten begränsas..

Sympatistrejker begränsas

Skrivning i regeringsprogrammet

Regeringen kommer att ändra lagstiftningen så att sympatiåtgärder vid arbetskonflikter omfattas av en proportionalitetsbedömning och av anmälningsskyldigheten enligt lagen om medling i arbetstvister. I framtiden ska som lagliga sympatiåtgärder betraktas åtgärder som är skäliga i förhållande till målen och vars verkningar endast drabbar parterna i arbetstvisten.

Situationen nu

Genom en sympatistrejk kan andra fackförbund stödja ett fackförbund som har utlyst stridsåtgärder. Alternativt kan de som jobbar inom ett fackförbunds andra avtalsbranscher stödja arbetstagarna inom en enskild avtalsbransch där det pågår stridsåtgärder. Genom sympatistrejker strävar fackförbunden efter att snabbare få till stånd kollektivavtal när förhandlingarna är exceptionellt svåra. Innan lagen ändrades var sympatistrejker lagliga om den arbetskonflikt som stöddes var laglig. Efter lagändringen är lagliga sympatiåtgärder sådana som är skäliga i förhållande till målen och vars verkningar endast drabbar parterna i arbetstvisten.

Lagändringen trädde i kraft 18.5.2024.

Följder

1. Enligt regeringsprogrammet för regeringen Orpo-Purra ska lagliga sympatiåtgärder vid arbetskonflikter vara skäliga i förhållande till målen. I praktiken är det alltså någon utomstående instans som ska bestämma när en sympatistrejk är laglig. Vad som är proportionellt är ändå en åsiktsfråga.
2. Om sympatistrejker inte längre kan användas som stödåtgärd, försämras ställningen för de arbetstagare som är part i den egentliga konflikten. Små fackförbund har lyckats kämpa mot försämringar som arbetsgivaren har drivit när de har fått stöd av större förbund. Sympatistrejker har också haft stor betydelse i branscher med låg organisationsgrad bland arbetstagarna eller där arbetstagarnas ställning annars har varit svag.
3. Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för förhandsanmälan om sympatistrejker. Om det införs en sådan kommer byråkratin att öka och reaktionen på arbetsgivarens agerande kommer att fördröjas.

Arbetstagare som deltar i en strejk kan få 200 euro i böter om strejken konstateras vara olovlig

Skrivning i regeringsprogrammet

Om en arbetstagare fortsätter att delta i en strejk som en domstol fastställt vara en olaglig arbetskonflikt, ska arbetstagaren påföras en påföljdsavgift på 200 euro, oavsett vem som ansvarar för att ordna arbetskonflikten.

Situationen nu

Tidigare kunde en enskild arbetstagare inte bötfällas för en strejk, utan det var den organisation som representerar arbetstagarna som var ansvarig. Efter lagändringen kan en arbetstagare som fortsätter att delta i en strejk som arbetsdomstolen har konstaterat vara olovlig påföras en påföljdsavgift på 200 euro.

Lagändringen trädde i kraft 18.5.2024.

Följder

1. Regeringen vill att lagändringen ska ha en avskräckande effekt på folks vilja att delta i stridsåtgärder. Även om det i praktiken kommer att vara ovanligt att arbetstagare döms att betala personliga strejkböter, är det lätt att skrämma arbetstagarna.

Strejkböterna höjs kraftigt

Skrivning i regeringsprogrammet

Nivån på den plikt som döms ut för olagliga arbetskonflikter ska höjas så att plikten är högst 150 000 euro och minst 10 000 euro.

Situationen nu

Tidigare fanns det ingen nedre gräns för strejkböter, och den övre gränsen var 31 900 euro. Nu kan den organisation som ordnar en olovlig arbetskonflikt dömas att betala kompensation på minst 10 000 och högst 150 000 euro.

Lagändringen trädde i kraft 18.5.2024.

Följder

1. Genom lagändringen strävar regeringen i själva verket efter att förhindra arbetskonflikter. Strejkböter på 150 000 euro påverkar redan fackförbundens verksamhet. Det minsta bötesbeloppet på 10 000 euro är helt oskäligt för fackavdelningar att betala för till exempel korta åsiktsyttringar.