Inom plattformsarbete testar man hur algoritmer kan styra arbetet – Det kan få följder för andra arbetsformer

Plattformsarbete förknippas ofta med matbud, men förekommer i själva verket i många branscher. Arbetet fungerar dock enligt samma logik i alla branscher och också problemen är de samma, visar en utredning som FFC har låtit göra. I utredningen fick plattformsarbetare inom andra branscher än transportbranschen ge sina synpunkter på sitt arbete. Ämnet är viktigt eftersom det blir allt vanligare att arbete styrs genom algoritmer.

Genom undersökningen ville FFC låta dem som utför plattformsarbete dela med sig av sina erfarenheter, för att på det sättet göra bilden av vardagen för plattformsarbetare mångsidigare. Den offentliga debatten handlar mest om matbud, men också i andra branscher finns det allt mer arbete som utförs via plattformar. Kortjobb som förmedlas via plattformar förekommer i butiker, inom industrin, på lager, som barnvakt, inom social – och hälsovårdsbranschen, som städare samt till exempel vid renovering och byggande.

Som positiva sidor lyfte de intervjuade fram att plattformsarbete är lätt, flexibelt och snabbt. De nämnde också att det är positivt att ”tröskeln att sysselsättas är låg” i plattformsarbete.

– I arbete som styrs av algoritmer beaktas i högre grad arbetsgivarnas än arbetstagarnas behov, men det är sant att löftena om flexibilitet i viss mån uppfylls. Inte en enda av de intervjuade hade dock för avsikt att fortsätta jobba på det här sättet, trots att de uppskattade flexibiliteten, påpekar Juha Antila som är utvecklingschef på fackcentralen FFC.

Vid plattformsarbete överförs företagarrisken delvis från arbetsgivarna till arbetstagarna. Alla som nappar på erbjudanden om plattformsarbete känner inte till de negativa sidorna av den här arbetsformen, till exempel att man inte har rätt till avlönad sjuktid, att osäkerheten kring uppdragen kan vara stor och att man inte får någon lön medan man väntar på uppdrag.

Dessutom kan arbetstagaren löpa risk att exponeras för kemikalier, drabbas av våld och trakasserier eller utsättas för ergonomiska problem. Ett vanligt problem är också att man måste jobba långa dagar på grund av att arvodena är så låga. De som utför plattformsarbete är ofta unga eller invandrare som inte har erfarenhet av och kunskap om spelreglerna i det finländska arbetslivet.

– I plattformsarbetets logik ingår att dela upp arbetsuppgifterna och standardisera dem, så att flera arbetstagare konkurrerar om uppdragen. I den här helheten finns ofta ingen arbetsgemenskap och inga möjligheter att tillsammans kräva bättre anställningsvillkor eller lön. Inte heller kan arbetstagarna utveckla sitt kunnande, säger Antila.

En väsentlig del av plattformsarbetet är att de som utför uppdragen hela tiden utvärderas och bedöms, och i vissa fall kan det också leda till ekonomiska konsekvenser, till exempel genom de blir erbjudna färre eller sämre uppdrag. Algoritmernas logik är dold för arbetstagarna, vilket innebär att de som utför arbetet inte kan vara säkra på hur deras möjligheter att få uppdrag i framtiden påverkas, om de tackar nej till ett uppdrag eller får kritik.

– Det verkar vara vanligt att uppdragen bekräftas så sent som möjligt, så att de som vill utföra uppdragen tvingas sväva i ovisshet. Priset för flexibiliteten är oavlönat arbete, alltså att de som utför arbetet är tvungna att vänta på att arbetspassen ska slås fast och följa när passen dyker upp, samt anpassa sina tidtabeller inom privatlivet till de pass som är tillgängliga.

Undersökningen visade att plattformsarbetet är ungefär likadant oberoende av bransch. Juha Antila påminner om att verksamhetsmodellerna, teknologin och praxisen för plattformsarbetet nu håller på att testas. Det är sannolikt att de här sätten att styra arbetet kommer att spridas till andra arbetsformer.

– Bara viljan finns är det också möjligt att styra arbetet genom algoritmer på ett sätt som verkligen hjälper och gagnar arbetstagarna. Det är viktigt att skapa sådana spelregler och verksamhetsmodeller där man utnyttjar den nya teknologin för att hjälpa arbetstagarna att lyckas, alltså genom att samtidigt öka arbetstagarnas välbefinnande och produktiviteten i arbetet.

Den kvalitativa undersökningen genomfördes av Johannes Anttila och Julia Jousilahti på tankesmedjan Demos Helsinki. För undersökningen intervjuades fyra förtroendemän inom branscher där plattformsarbete förekommer samt fem personer med olika bakgrund som utför arbete som förmedlas via plattformar.