FFC hälsar ramförhandlarna: Skattelösningar kunde göra nedskärningarna rimligare

FFC anser att det är befogat att stärka de offentliga finanserna, men det får inte ske genom nedskärningar som drabbar låginkomsttagare och arbetslösa.

Regeringen fattar 15.–16.4 beslut om den finanspolitiska riktningen under de närmaste åren genom planen för de offentliga finanserna. FFC anser att de offentliga finanserna borde balanseras på ett rättvisare sätt.

– Regeringens nedskärningar av bland annat bostadsstödet och arbetslöshetsskyddet har i synnerhet drabbat låginkomsttagare. Dessa drastiska nedskärningar i socialskyddet borde i varje fall göras rimligare så att den finanspolitiska helheten skulle vara rättvisare. Förstärkningen av statsfinanserna ska betona skatteuttaget, kräver FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Nuvarande prognoser tyder på att den totala skattesatsen sjunker och detta talar likaså för högre skatter. En skattehöjning skulle alltså inte öka beskattningen i sig, utan endast bromsa upp sänkningen av den totala skattesatsen.

Vad beträffar beskattningen, föreslår FFC att i synnerhet omotiverade skattemässiga stöd skulle rationaliseras bort. Ett exempel på detta är de olistade bolagens skatt på utdelning, som är i behov av en reform.

Ifall utgiftsnedskärningar kompenseras med höjda skatter, ska budgetramarna ändras. Regeringens egen budgetram begränsar i sin nuvarande form utgifter, men beaktar inte skatterna.

– Skattelättnader borde sänka budgettaket och skattehöjningar borde höja det. På detta sätt erhålls nya medel för att stärka statsfinanserna och utgående från dessa kunde regeringen göra val enligt sin värdegrund, konstaterar Kaukoranta.

Nu är det skäl att ompröva beslut som redan har tagits och som försvagar statsfinanserna

Regeringen har redan beslutat om betydande besparingar inom bland annat den offentliga förvaltningen och därför är det inte lätt att hitta nya utgiftsbesparingar. En tillräcklig finansiering av välfärdsområdena ska likaså ombesörjas, för att garantera tillgängligheten av social- och hälsovårdstjänster.

– En infallsvinkel avseende utgiftsbesparingar är att först ompröva beslut som redan har tagits och som försvagar statsfinanserna. Det är svårt att motivera exempelvis höjningen av Fpa-ersättningarna för privat sjukvård och det dyra Västbaneprojektet, samtidigt som statsfinanserna präglas av idel knapphet, påpekar Ilkka Kaukoranta.

Vid sidan om anpassningar är det också skäl att beakta tillväxten. Ett akut tillväxtproblem är den exceptionellt drastiska nedgången inom byggbranschen. FFC hoppas att byggbranschen får stöd genom att regeringen exempelvis återkallar sina begränsningar av ARA-produktionen.

Med tanke på tillväxten är satsningarna på utbildning väsentliga på längre sikt.

– Under den senaste valperioden fattades ett parlamentariskt beslut om att eftersträva tillväxt genom att öka satsningarna på forskning, utveckling och innovationer. Det är inte möjligt att förverkliga FUI-färdplanen utan tillräcklig tillgång till kompetent arbetskraft. Därför bör nedskärningar i utbildning undvikas och en fortsatt vuxenutbildning tryggas.

Regeringen har beslutat att avskaffa stödet för vuxenutbildning. FFC föreslår att stödet för vuxenutbildningen utvecklas på basis av den nuvarande modellen, där finansieringen erhålls genom avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och stödet förvaltas av Sysselsättningsfonden.

– Ifall villkoren för stödet för vuxenutbildningen justeras, kan det riktas till lågutbildade och till branscher som lider av brist på arbetskraft medan man beaktar behovet av expertis för den gröna omställningen, säger FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Läs FFC:s skrivelse:
SAK:n näkökulmia kehysriiheen (på finska)