Foto: Patrik Lindström
Arbetstagarna behöver större muskler vid förhandlingarna – FFC vill bryta utvecklingen som försvagar villkoren i arbetslivet
Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att en del arbetsgivare vill diktera anställningsvillkoren i stället för att förhandla med arbetstagarna.
En del arbetsgivare vill skrota de allmänt bindande kollektivavtalen, så att förhandlingarna om anställningsvillkoren inte skulle föras på förbundsnivå utan på arbetsplatserna – eller rentav direkt med de enskilda arbetstagarna. Om utvecklingen allt mer går i den här riktningen kommer arbetstagarnas förhandlingsposition att försvagas, vilket i sin tur leder till att anställningsvillkoren försämras.
När ett kollektivavtal är allmänt bindande slår det fast de branschvisa minimivillkor som alla arbetsgivare måste följa – också de som inte hör till det arbetsgivarförbund som har ingått avtalet. Därför förhindrar de allmänt bindande kollektivavtalen att anställningsvillkoren dumpas. Men om en allt större del av avtalen ingås på företagsnivå, omfattas allt färre arbetstagare av de riksomfattande kollektivavtalen och då blir det lättare för arbetsgivarna att diktera villkoren.
– Vid en första anblick kan det verka bra om en större del av avtalen ingås på företagsnivå, men det försvagar arbetstagarna ställning vid förhandlingsborden och påverkar i förlängningen också arbetslivskvaliteten i större utsträckning, varnar Rami Lindström som är arbetsmarknadschef på fackcentralen FFC.
FFC vill bryta den här ogynnsamma utvecklingen. Därför föreslår FFC att definitionen av kollektivavtalens allmänt bindande verkan ska ändras så att den bättre tar hänsyn till organisationsgraden bland arbetstagarna, alltså hur stor del av arbetstagarna i branschen som hör till facket. Det får inte vara så att det enda som räknas är i vilken grad arbetsgivarna har organiserat sig i arbetsgivarförbundet. I stället borde det kollektivavtal som gäller flest arbetstagare i branschen anses vara allmänt bindande.
– Det här skulle bidra till att trygga minimivillkoren på ett brett plan, eftersom det inte skulle vara möjligt för arbetsgivarsidan att påverka om ett kollektivavtal är allmänt bindande genom att lämna arbetsgivarförbundet, säger Rami Lindström.
Förtroendemännens ställning måste slås fast i lagen
På arbetsplatserna bevakas arbetstagarnas intressen av kunniga förtroendemän. Under de senaste åren har det tvistats om i vilka situationer arbetstagarna har rätt att utse en förtroendeman på arbetsplatsen.
Rami Lindström betonar att de fackligt anslutna arbetstagarna alltid har rätt att välja förtroendeman. Arbetsgivaren kan inte förhindra det till exempel genom att hänvisa till att arbetsgivaren själv inte är medlem i arbetsgivarförbundet. Det här har också Högsta domstolen nyligen slagit fast i ett avgörande, men FFC vill att principen ska skrivas in i lagen.
– Arbetstagarnas kollektiva förhandlingsrätt tryggas genom internationella avtal och därför är lagstiftaren skyldig att se till att förhandlingsrätten kan uppfyllas. Förslaget om att stärka förtroendemännens ställning i lagstiftningen hänger ihop med det här.
Förtroendemännens rättigheter bestäms i kollektivavtalen. Rami Lindström anser att förtroendemännens ställning skulle stärkas om man skrev in rättigheterna i lagen. I lagen kan man se till att förtroendemännen har ett starkt uppsägningsskydd och att de har rätt till information och utbildning i den utsträckning som behövs för att de ska kunna sköta sitt uppdrag.
EK vill begränsa strejkrätten
Finlands Näringsliv EK, som representerar arbetsgivarna, har redan länge krävt att arbetstagarnas rätt att vidta stridsåtgärder ska inskränkas. Organisationen föreslår det också i sina mål för nästa valperiod (på finska).
Rami Lindström betonar att arbetstagarnas ställning vid förhandlingsborden i slutändan tryggas av rätten att vidta stridsåtgärder. Därför får rätten under inga omständigheter inskränkas.
Också FFC:s förslag om att begränsa användningen av säkringsåtgärder hänger samman med rätten att vidta stridsåtgärder. FFC föreslår att lagstiftningen ska ändras för att förhindra att säkerhetsåtgärder missbrukas för att bryta strejker.