Ny lag skärper reglerna för avtal om konkurrensförbud – Också arbetstagare inom FFC:s branscher har varit tvungna att skriva under avtal som gör det svårare att byta jobb

Konkurrensförbudsavtal gör det svårare för löntagare att byta jobb eller jobba extra. Nu ska lagstiftningen som reglerar möjligheterna att ingå sådana avtal preciseras. Målet är att de lagändringar som träder i kraft vid årsskiftet ska begränsa användningen av avtal om konkurrensförbud.

Ett konkurrensförbudsavtal slår fast att arbetstagaren inte får gå över direkt till eller utföra extra jobb för ett konkurrerande företag. Den här typen av avtal har i vissa fall också gällt personer som jobbar inom FFC:s branscher.

– Konkurrensförbudsavtalen har kunnat innehålla hårda sanktioner, och de har gjort det svårare att byta jobb och för deltidsanställda att jobba extra för ett annat företag som är verksamt inom samma bransch, berättar FFC:s chefsjurist Timo Koskinen.

Han har blivit kontaktad av flera arbetstagare som har berättat att deras arbetsgivare har krävt att de ska skriva under ett avtal om konkurrensförbud. I vissa fall har arbetsgivare kunnat kräva sådana här avtal av bland annat butikskassor, montörer med specialkompetens och väktare.

Även om arbetsgivarna inte heller tidigare har kunnat kräva konkurrensförbud, så har arbetstagarna i praktiken varit tvungna att gå med på avtalen om de vill ha jobbet i fråga. Enligt Timo Koskinen är det många som har skrivit under pappret utan att förstå vad avtalet rent konkret förbinder sig till.

Arbetsgivarna motiverar konkurrensförbudsavtalen med att arbetstagarna har sekretessbelagd information om till exempel företagets verksamhetssätt, affärshemligheter och system som används. Avtalen kan innebära böter på tiotusentals euro för den som bryter mot konkurrensförbudet.

– Konkurrensförbudsavtal är motiverade endast inom den högsta ledningen och uppgifter med direkt koppling till företagshemligheter och till exempel innovationer och framtidsplaner. Vanliga arbetstagare har inte tillgång till sådan sekretessbelagd information, säger Timo Koskinen.

Arbetsgivaren blir skyldig att betala lön för bindningstiden

Den nya lagen begränsar användningen av konkurrensförbudsavtal. I fortsättningen kan arbetsgivarna inte längre i lika stor utsträckning kräva att arbetstagarna ska skriva under ett avtal om konkurrensförbud. Dessutom blir arbetsgivaren skyldig att betala lön för den tid arbetstagaren inte kan övergå till ett nytt jobb på grund av avtalet.

Arbetsgivaren ska under bindningstiden ersätta arbetstagaren för 40 procent av lönen om konkurrensförbudet är högst sex månader långt och 60 procent om förbudet är längre. Som mest kan arbetsgivaren kräva att konkurrensförbudet ska vara i kraft i ett år från det att anställningsförhållandet upphör.

Timo Koskinen påpekar att konkurrensförbudsavtal är helt förbjudna i till exempel Silicon Valley i USA.

– Man har ansett att konkurrensförbud leder till färre innovationer och minskar den sunda konkurrensen mellan företag samt bromsar upp arbetstagarnas rörlighet från ett jobb till ett annat. Det är också klart att konkurrensförbud bromsar arbetstagarnas löneutveckling.

Timo Koskinen betonar att reformen stärker arbetstagarnas ställning och tar hänsyn till att arbetslivet förändras.

Vad ska man då göra om arbetsgivaren efter att den nya lagen har trätt i kraft vill ingå ett konkurrensförbudsavtal?

– Då är det klokt att tala med förtroendemannen på arbetsplatsen eller kontakta det egna fackförbundet. Och om man av misstag går och undertecknar ett avtal, är det också lättare än förr att ogiltigförklara avtalet.

Regeringspartierna har i regeringsprogrammet kommit överens om att skärpa regleringen av konkurrensförbudsavtal. Den nya lagen träder i kraft vid årsskiftet och innehåller en övergångsperiod på ett år. Under den tiden måste man gå igenom konkurrensförbudsavtalen inom företagen och häva sådana avtal som inte är förenliga med den nya lagen.