EU vill utveckla arbetarskyddet med fokus på hantering av förändringar i arbetslivet, effektivare förebyggande av risker och bättre beredskap inför kriser

EU-länderna ska bli bättre på att hantera förändringarna i arbetslivet samt förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall i arbetet. Dessutom måste EU också förbereda sig bättre på överraskande yttre hot mot hälsan. Det fastslår Europeiska kommissionens nya strategiska ram för arbetsmiljö.

I somras presenterade Europeiska kommissionen sin nya strategiska ram för arbetsmiljö. Ramen omfattar åren 2021–2027 och har tre huvudsakliga mål:

1. Hantera förändringarna i arbetslivet så att arbetsplatserna är hälsosamma och säkra. Förändringarna orsakas av den gröna och digitala omställningen samt förändringar i befolkningsstrukturen och de traditionella arbetsmiljöerna.
2. Förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall i arbetet på ett bättre sätt.
3. Bättre beredskap inför eventuella kriser.

Anne Mironen är expert i arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor vid fackcentralen FFC och hon anser att det är befogat att prioritera de här frågorna.

– Arbetet och arbetslivet förändras med väldig fart. Därför måste också arbetarskyddsåtgärderna vara med sin tid. Å andra sidan har de så kallade traditionella riskerna inte försvunnit, utan de existerar fortfarande och man måste bli bättre på att förebygga dem.

Kommissionen kommer att se över bland annat direktivet om bildskärmsarbete samt skärpa gränsvärdena för asbest och bly. Kommissionen meddelar också att den bereder ett initiativ på EU-nivå om främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen. Initiativet kommer bland annat att innehålla anvisningar för arbetsplatserna.

När det gäller förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall i arbetet är målet att minska antalet arbetsrelaterade dödsfall i EU till noll. Kommissionen kommer också att förnya EU:s bestämmelser om farliga kemikalier så att man bättre ska kunna bekämpa arbetsrelaterad cancer, reproduktionsstörningar och sjukdomar i andningsorganen.

Med erfarenheterna från coronapandemin i färskt minne lovar kommissionen också att utveckla förfaranden och riktlinjer för nödsituationer på arbetsplatsen. Målet är att göra det lättare att vidta snabba åtgärder vid eventuella hälsorisker.

– Coronapandemin har visat att man i arbetslivet också måste förbereda sig på överraskande yttre hot mot hälsan. Till exempel klimatförändringen kan medföra olika krissituationer som har en stor inverkan på arbetarskyddet, säger Anne Mironen.

Europafacket efterlyser direktiv om arbetsrelaterad stress

Europafacket ETUC, dit också fackcentralen FFC hör, anser att den nya strategiska ramen i många avseenden är bra. Men det finns också saker som ETUC kritiserar.

ETUC påpekar till exempel att förteckningen över cancerframkallande kemikalier fortfarande förblir bristfällig. För att stödja arbetstagarnas psykiska hälsa behövs också ett direktiv om arbetsrelaterad stress och psykisk belastning i arbetet. Det här direktivet måste göras bindande för medlemsländerna. Dessutom konstaterar ETUC att strategin inte nämner något om maximala arbetstemperaturer, trots att klimatförändringen leder till att temperaturerna stiger.

Europafacket ETUC påminner om att antalet olycksfall i arbetet har börjat öka igen och att över 100 000 människor varje år dör på grund av arbetsrelaterad cancer i EU-länderna. Även de ergonomiska och psykosociala riskerna ökar.

En del av de frågor som ingår i strategiramen verkställs i olika arbetsgrupper på EU-nivå, för att sedan förankras i de olika medlemsländerna och på arbetsplatserna.

– Till exempel representerar jag de finländska löntagarna i kommissionens rådgivande organ för arbetarskydd. I organet ingår representanter för löntagarna, arbetsgivarna och statsförvaltningen i varje land. Dessutom uppmanar kommissionen arbetsmarknadsparterna och varje medlemsstat att vidta många olika åtgärder, berättar Anne Mironen.

På det nationella planet är Mironen medlem i den trepartsdelegation för arbetarskydd som lyder under Social- och hälsovårdsministeriet. Hon förutspår att också delegationen noggrant kommer att gå igenom kommissionens formuleringar.

Det sker förbättringar inom EU

• Det har gjorts framsteg gällande arbetshälsan och arbetarskyddet inom EU. Till exempel minskade antalet olycksfall i arbetet med dödlig utgång med 70 procent mellan åren 1994 och 2018.
• I EU-länderna inträffade år 2018 sammanlagt 3 300 olycksfall som ledde till döden och 3,1 miljoner lindrigare olycksfall.
• Över 200 000 arbetstagare dör varje år av arbetsrelaterade sjukdomar i EU-länderna.
• Det finns sammanlagt omkring 170 miljoner arbetstagare i EU-länderna

Läs också Anne Mironens blogginlägg om EU:s strategiram för arbetarskyddet (på finska)