Historia
FFC bildades som en del av den internationella arbetarrörelsen i början av 1900-talet, när arbetarna gick samman för att förbättra sin ställning på arbetsplatserna och i samhället.
FFC:s föregångare Landsorganisationen i Finland grundades i Tammerfors den 15–17 april 1907. Landsorganisationen i Finland efterträddes av Finlands Fackföreningars Centralförbund FFC som grundades 1930 och Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC som grundades 1969. FFC är den äldsta och största fackliga centralorganisationen i Finland.
Fackföreningsrörelsens roll varierar från land till land. I Finland har facket vuxit sig starkt och fackförbunden har blivit intressebevakningsorganisationer som tar samhällsansvar. I Finland erkände arbetsgivarnas representanter år 1940 fackföreningsrörelsen som förhandlingspart genom den så kallade januariförlovningen. Sedan dess har facket spelat en viktig roll i förhandlingarna om anställningsvillkor och som samhällelig aktör.
Från 1968 och i flera årtionden därefter var en viktig uppgift för FFC att förhandla med de övriga fackliga centralorganisationerna och arbetsgivarnas centralorganisationer om inkomstpolitiska helhetsuppgörelser (inpo). De inkomstpolitiska helhetsuppgörelserna var omfattande avtal där man kom överens om löner och många andra frågor som gällde arbetsmarknaden, men också åtgärder som gällde beskattningen och socialpolitiken. Den senaste helhetsuppgörelsen var konkurrenskraftsavtalet som ingicks 2016.
Efter konkurrenskraftsavtalet har man kommit överens om anställningsvillkoren genom avtalsrörelser på förbundsnivå, alltså i branschvisa förhandlingar mellan fackförbunden och arbetsgivarförbunden. FFC stöder fackförbunden i förhandlingarna och främjar arbetstagarnas ställning i Finland, Europeiska unionen och internationellt. FFC:s experter deltar i olika förhandlingar och i beredningen av lagstiftningen, där de framför arbetstagarnas perspektiv.
De förbättringar som FFC och fackföreningsrörelsen har åstadkommit genom åren är sådana rättigheter som många i dag uppfattar som självklarheter – såsom fem dagars arbetsvecka, olika former av ledighet från arbetet, företagshälsovård och utkomstskydd för arbetslösa.
Behovet av att försvara arbetstagarens rättigheter och trygghet har inte försvunnit. I dag arbetar FFC till exempel för att folk ska orka bättre i arbetet både psykiskt och fysiskt.