EU-kommissionens förslag om minimilöner måste stärka kollektivavtalsmodellen och avtalens allmänt bindande verkan – FFC:s internationella chef Pekka Ristelä svarar på tre frågor
Europeiska kommissionen kommer inom kort att lägga fram sitt förslag om minimilöner inom EU. Fackcentralen FFC anser att det är viktigt att kommissionens förslag tryggar den lönesättning som grundar sig på kollektivavtal. FFC:s internationella chef Pekka Ristelä svarar på tre frågor om den europeiska minimilönen.
1. Ett hurdant förslag väntas kommissionen lägga fram?
– Kommissionen kommer troligtvis att föreslå ett direktiv, med vilket man vill trygga skäliga minimilöner i alla medlemsländer. Minimilönerna ska också i fortsättningen kunna bestämmas genom lagstiftning eller kollektivavtal, och kommissionen kommer inte att förenhetliga de olika modeller som finns i medlemsländerna.
– Gällande de lagstadgade minimilönerna kommer kommissionen troligtvis att föreslå kriterier för vilka principer och förfaringssätt som ska tillämpas när minimilönen bestäms. Ett kriterium som vi förväntar oss är till exempel att arbetsmarknadsparterna ska delta i beslutsfattandet. Det är också möjligt att kommissionen föreslår indikatorer på de villkor som ska uppfyllas för att minimilönen ska anses tillräcklig.
– När det gäller den lönesättning som grundar sig på kollektivavtal, kan kommissionens förslag innehålla kriterier för om kollektivavtalen i tillräcklig utsträckning skyddar alla arbetstagare. I det här avseendet är det viktigt att bedöma hur förslaget förhåller sig till Finlands modell med allmänt bindande kollektivavtal. Förhoppningsvis innehåller förslaget också sätt att stärka kollektivavtalsmodellen i de många länder där den fortfarande är svag.
2. FFC stöder kommissionens mål gällande minimilöner, men i de övriga nordiska länderna är man mer kritiska. Varför?
– Gemensamt för alla nordiska länder är att lönesättningen grundar sig på kollektivavtal, och att löntagarorganisationerna vill hålla fast vid den här modellen. Det här är vi alla eniga om. Däremot finns det skillnader i hur vi tolkar EU:s befogenheter gällande minimilöner, samt hur vi förutspår att kommissionens förslag kommer att påverka våra egna arbetsmarknadsmodeller.
– I Finland har vi bedömt att kommissionens initiativ, om det genomförs på rätt sätt, både kan följa EU:s fördrag och respektera den finländska avtalsmodellen. Därför har vi inte sett någon anledning att – i förväg, utan att se innehållet i förslaget – motsätta oss ett förslag vars mål som är positiva ur löntagarnas synpunkt.
– Vår slutliga ståndpunkt beror ändå på kommissionens förslag. Vi tvekar naturligtvis inte med att motsätta oss förslaget om det, trots kommissionens löften, skulle innebära ett hot mot de finländska kollektivavtalen.
3. Är det möjligt att kommissionens initiativ inte godkänns?
– Visst är det också möjligt, eftersom frågan redan nu är omtvistad. I arbetslivsfrågor har det också tidigare funnits motsättningar som har gjort det svårare att fatta beslut. Å andra sidan är det bra att komma ihåg att initiativet bygger på en grundlig beredning av kommissionen, och att olika aktörer har hörts. Kommissionen skulle knappast bereda sitt förslag om den inte själv tror på att det kan godkännas. Också många EU-länder – inklusive de största, Tyskland och Frankrike – har åtminstone på det principiella planet understött EU-reglering gällande minimilönerna.
– Jag tror alltså inte att kommissionen i första taget kommer att avstå från det här projektet som redan från första början har varit ett av de mest synliga politiska målen för den kommission som leds av Ursula von der Leyen.
Intresserad av ämnet? Här kan du läsa mer:
Henri Lindholm i FFC:s blogg: En europeisk minimilön – ett nordiskt dilemma