FFC:s Eloranta: ”Finlands tillväxt kan inte vara beroende av gratis arbete”
På arbetsmarknaden har man de senaste åren nått uppgörelser där arbetstagarsidan har tagit sitt ansvar för att förbättra Finlands ekonomi.
– Den ekonomiska situationen har förbättrats, och Finlands tillväxt kan inte i det långa loppet vara beroende av gratis arbete. Medlemmarna i FFC:s styrelse förmedlar ett starkt budskap från fältet, där man anser att de tilläggstimmar utan lön som konkurrenskrafsavtalet har fört med sig är väldigt orättvisa, berättar FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.
Avtalsrörelsen på förbundsnivå inleds under de närmaste veckorna. Eloranta hoppas att förhandlingarna resulterar i balanserade avtal som tryggar en ökad köpkraft för löntagarna och som förbättrar arbetslivskvaliteten.
– Utan löneökningar försvagas köpkraften på grund av att kostnaderna stiger och på grund av att man i konkurrenskraftsavtalet kom överens om att höja arbetstagaravgifterna.
Investeringar i stället för nedskärningar
FFC vill ha en ambitiös sysselsättningspolitik och har förbundit sig till det arbete som görs i de sysselsättningsarbetsgrupper som inleder sitt arbete under hösten, men man kommer inte att nå resultat till vilket pris som helst.
– Att höja sysselsättningen är en bra sak som det är värt att sträva efter, men siffrorna säger inte allt. Ingen vill att Finland ska ha en arbetande fattigklass. Man måste kunna försörja sig på sitt jobb och socialskyddet måste vara skäligt, påpekar Eloranta.
Eloranta förundrar sig över näringslivets nedskärningsiver, som i synnerhet tycks gälla det nödvändiga socialskyddssystemet.
– Lösningen är inte att de som har minst, ger bort ännu mer av det de har.
Därför hoppas FFC att man i Finland skulle tala mindre om nedskärningar och mer om investeringar och hur man kan åstadkomma tillväxt.
– Tillväxt uppnås bara genom att man investerar i teknologi och människor, inte genom att man ständigt sparar och skär ner.
Ordförande Jarkko Eloranta påpekar att investeringarna redan en längre tid har varit små, även om konjunkturerna skulle ha varit gynnsamma. Också samfundsbeskattningen har sänkts till en konkurrenskraftig nivå i förhållande till jämförelseländerna, samtidigt som de låga räntorna sänker finansieringskostnaderna. Dessutom har arbetstagarna varit med om att ingå avtal som stöder tillväxt och sysselsättning, för att på det sättet trygga näringslivets konkurrenskraft.
Statsmakten och arbetstagarna har alla medverkat till att förbättra landets konkurrenskraft och Europeiska centralbankens finanspolitik har hållit räntorna exceptionellt låga.
– Statsminister Antti Rinnes regering investerar i utbildning och infrastruktur. Det här förbättrar ytterligare förutsättningarna för företagen att göra investeringar.