Byggnads: Ren slavhandel bland utländsk arbetskraft i Sverige

I Sverige är det facket som bevakar att löner och anställningsvillkor följs. Uppgiften har försvårats sedan tusentals utstationerade arbetare har kommit till Sverige från andra EU-länder och i vissa fall tvingas jobba till villkor långt under nivåerna i de svenska avtalen.

─ Vi ser ren slavhandel bland utländsk arbetskraft, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Byggnads.

Av de 20 000 personer som utstationerats från andra EU-länder till Sverige i december förra året jobbade omkring 14 000 med bygg- och anläggningsarbeten av olika slag.

Efter EU:s utvidgning för 15 år sedan har LO-förbundens arbete med bevakningen av avtalen blivit avsevärt svårare, enligt Torbjörn Hagelin.

Långa kedjor av underleverantörer försvårar bevakningen

I Sverige sköter parterna bevakningen. Ingen myndighet är inblandad i detta och inga kollektivavtal är allmänt bindande. Ändå täcker kollektivavtalen 90 procent av arbetskraften.

Tillströmningen av utstationerade byggnadsarbetare från främst EU:s medlemsländer i Öst- och Centraleuropa i kombination med allt längre kedjor av underleverantörer på byggarbetsplatserna komplicerar bevakningen. 

─ De stora, rikstäckande byggbolagen har öppnat upp för dessa långa kedjor. På de två, tre första nivåerna i kedjan är företagen någorlunda seriösa. Det är längre ner i kedjan som de oseriösa företagen finns, säger Torbjörn Hagelin.

Inom Byggnads möter man en hel del arbetstagare som har råkat illa ut.

─ De flesta dem lever under hot. Ofta får de skriva på dubbla kontrakt. Ett som gäller mot företaget och ett annat som de ska visa upp för myndigheter och fackliga organisationer här i Sverige.

Inte ens om dessa utstationerade arbetare blir medlemmar i Byggnads vågar de kliva fram och berätta om sina arbetsvillkor, avslöjar Hagelin.

─ Nej, då skickar företaget hem dem och de blir av med sin försörjning. 

Byggnads har även mött huvudentreprenören som har klätt underentreprenörers personal i sina egna arbetskläder märkta med bolaget logotyp, vilket avsevärt försvårar bevakningen av den arbetsplatsen.

Men sedan en tid finns i byggsektorn regler i både avtal och lag om huvudentreprenörsansvar, som innebär att denna är skyldig att tillhandahålla en lista på alla underleverantörer på arbetsplatsen.

De vanligaste brotten gäller löner, ersättningar och semester

För ombudsmännen i Byggnads, men även i andra fackförbund, är huvuduppgiften i det dagliga arbetet bevakningen av avtalens löner och villkor. I det svenska systemet löses de flesta brott mot avtalets regler i lokala förhandlingar ute på den berörda arbetsplatsen.

Torbjörn Hagelin bedömer att flera tusen sådana förhandlingar genomförs av Byggnads ombudsmän varje år.

När inte frågan kan lösas lokalt lyfts den till central förhandling. Då tar ombudsmän på fackets och arbetsgivarens huvudkontor vid och försöker enas om en gemensam avtalstolkning. Byggnads genomför årligen omkring 350 sådana förhandlingar.

De vanligaste brotten i Byggnads avtal gäller löner, reseersättningar, traktamenten och semester. De allvarligaste brotten är arbetsmiljöbrott, förklarar Torbjörn Hagelin.

─ Våra medlemmar utsätts för asbest och damm och drabbas till exempel av fallolyckor.

Om parterna inte kan komma överens i förhandlingar kan de ta tvisten till Arbetsdomstolen, som är en specialdomstol vars utslag inte kan överklagas till högre instans. Här får målet ett slutligt avgörande.

─ I snitt tar vi fyra till fem ärenden om året till Arbetsdomstolen, men förra året var det enbart två.

I det svenska systemet sätter även Arbetsdomstolen press på parterna. Innan ett mål tas upp sker den förberedande förhandlingen då domstolens jurister en sista gång försöker få parterna att hitta en egen lösning.

Arbetstagaren kan få mer än 16 månadslöner i skadestånd

Dan Holke, som är chef på den fackliga juristbyrån LO-TCO Rättsskydd, vill inte att myndigheterna ska blanda sig i bevakningen av löner och villkor. Enligt Holke har facket dåliga erfarenheter av myndigheter som ska kontrollera på arbetsmarknaden. Som ett exempel nämner han svenska Arbetsmiljöverket, som med små resurser ska kontrollera all arbetsmiljö.

─ När facket sköter övervakningen kan alla medlemmar och förtroendevalda ute på arbetsplatserna vara våra ögon och öron. Myndighetsövervakning sker mer utifrån tjänstemannens kontor. Då är det svårare att upptäcka fusk.

Med 1,4 miljoner medlemmar och omkring 150 000 förtroendevalda finns många arbetstagare inom LO-förbunden som kan slå larm.

LO-TCO Rättsskydd anlitas av fackförbunden när man nått väg ände i förhandlingarna och inte kan sätta av egna jurister till ärendet.

Vilket är de vanligaste brotten?

─ Det är antingen att arbetsgivaren inte betalar ut någon lön alls eller betalar fel lön. Hälften av våra ärenden handlar om detta.

I 90 till 95 procent av alla fall blir man överens efter en kontakt mellan jurist och arbetsgivaren.

Vilka är de allvarligaste brotten?

─ De mest ingripande är när folk blir uppsagda eller avskedade utan saklig grund. Vi har hela tiden sådana fall i en strid ström.

Även i dessa fall förhandlar byrån med arbetsgivaren. En vanlig lösning är att få ett visst antal månadslöner i skadestånd. Regler i den svenska anställningsskyddslagen skapar en grund när facket förhandlar i dessa fall. Om personen har varit anställd kortare än fem år kan upp till 16 månadslöner dömas ut av domstolarna. Med längre anställningstid blir skadeståndet ännu högre.

─ Av antalet uppsägningar är det inte mer än någon enstaka procent eller promille som prövas i domstol.

Carl von Scheele, frilansjournalist

Den svenska arbetsmarknadsmodellen

• Sverige har en modell för arbetsmarknaden där lagstiftning verkar tillsammans med kollektivavtal. Lagstiftningen lägger fast ramarna, men många paragrafer är inte tvingande om parterna i kollektivavtal kommer överens om avvikelser i dessa delar. Avvikelserna kan till exempel gälla övertid, nattarbete eller semesterns förläggning.
• I Sverige finns inte någon lag om minimilön. Den lägsta tillåtna lönen på ett område avgörs av kollektivavtalen. Ofta handlar det om lägsta tillåtna lön för ung arbetskraft till exempel en 20-årig medarbetare eller anställda med få år av bransch- eller yrkesvana.
• Lönebildningen sköts helt av parterna utan inblandning av stat eller lagar.
• Ett företag som saknar kollektivavtal är inte bundet av några lönenivåer. Det behöver inte heller följa resultaten i avtalsrörelserna och höja lönerna med de nivåer och vid de datum som parterna kommit överens om. Ändå är det vanligt att avtalslösa arbetsgivare följer villkor och lönenivåer i avtalen.
• Däremot måste ett företag som saknar kollektivavtal följa arbetsmarknadslagarna. Många gånger kan det försvåra verksamheten eftersom kollektivavtalen innehåller regler som är mer flexibla än vad lagarna är.