Nästa regering avgör hur socialskyddet förnyas – FFC vill minska på byråkratin och satsa på personlig service

Hur ska det finländska socialskyddet ska se ut i framtiden? Den här frågan väcker diskussion inför riksdagsvalet, och nästa regering kommer troligtvis att fatta beslut om hur socialskyddet förnyas.

Det finns stora skillnader i hur olika politiska partier och intresseorganisationer vill att socialskyddet ska se ut i framtiden. Partierna och organisationerna har presenterat sina egna modeller för en reform, och dessutom har det så kallade Toimi-projektet tagit fram olika modeller som nästa regering kan ta ställning till.

FFC:s socialpolitiska chef Sinikka Näätsaari sitter med i Toimi-projektets uppföljningsgrupp. I ett blogginlägg (på finska) betonar Näätsaari att grunden i vårt nuvarande socialskyddssystem är bra.

– Därför ska vi bevara styrkorna och grundprinciperna i det nuvarande systemet. De här principerna är att socialskyddet ska vara universellt, jämlikt, individuellt, inkomstrelaterat och orsaksbaserat. När alla omfattas av samma system minskar behovet av att ta en individuell tilläggsförsäkring, påpekar Sinikka Näätsari i sitt blogginlägg.

Att systemet är orsaksbaserat betyder att man får socialskyddsförmåner om man inte kan arbeta på grund av till exempel sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet. Näätsaari påpekar att människorna gynnas av att det finns ett omfattande orsaksbaserat skyddsnät, eftersom systemet tar hänsyn till den individuella livssituationen.

Ett inkomstrelaterat socialskydd betyder att det finns förmåner vars storlek beror på hur stora arbetsinkomster man har haft. De inkomstrelaterade förmånerna är högre än grundskyddet, och Näätsaari påpekar att systemet hjälper till att förebygga fattigdom och bland annat bidrar till att trygga utkomsten när man går i pension.

En basinkomst är däremot inte orsaksbaserad, eftersom den betalas till alla oavsett behov.

– En modell i stil med en basinkomst gör att nivån på socialskyddet blir relativt låg. Modellen sporrar inte i tillräckligt hög grad till att ordna och delta i service. De omtalade inkomstfällorna är inte ett så stort problem som den offentliga debatten ger sken av. Däremot är byråkratifällorna verkliga, och dem måste vi få bort, konstaterar Sinikka Näätsaari.

Hon påpekar att den som ansöker om en socialskyddsförmån inte ska behöva känna till varje detalj i systemet. Det går att utveckla digitala tjänster som gör det lätt att ansöka om förmåner, även om systemet är orsaksbaserat.

”Vi har mycket att lära oss av övriga Norden”

Fackcentralen FFC har tagit fram sitt eget förslag till ett sporrande sysselsättningsskydd. I FFC:s modell görs utkomstskyddet för arbetslösa mindre invecklat, och dessutom får arbetskraftstjänsterna mer resurser.

Just frågan om hur man smidigast kopplar samman utkomstskyddet med servicen är enligt Sinikka Näätsaari en av de viktigaste frågorna inför reformen.

– Här har vi i Finland mycket att lära oss av övriga Norden. Det bästa sättet att motverka marginalisering är att ha en tät koppling mellan utkomstskyddet och tjänsterna, och genom att satsa på kunnandet under hela arbetskarriären. Därför är det viktigt att det finns personlig service också i framtiden, trots att digitaliseringen ökar.

Näätsaari betonar att en reform också kräver resurser. Därför får reformen inte genomföras som ett sparprogram. Å andra sidan kan förmånsperioderna förkortas om människorna får tillräcklig service.

– När reformen börjar genomföras är det viktigt att komma ihåg två saker: Reform av socialskyddet kan inte lösa alla problem i samhället, och reformen är en fortlöpande process som det lönar sig att spjälka upp i mindre delar, konstaterar Sinikka Näätsaari i sitt blogginlägg.