Marcus Krogell, huvudförtroendeman på Ikea i Finland: Allt mer deltidsarbete men också bättre dialog med arbetsgivaren

Arbetsbördan ökar och det blir allt vanligare med korta arbetspass på i värsta fall fyra timmar, säger Marcus Krogell som är huvudförtroendeman på Ikea i Finland. Han gläds ändå över att förhandlingsklimatet har blivit bättre.

– Arbetsgivaren har börjat förstå att vi har ett gemensamt intresse i att utveckla arbetsplatsen. När jag började som förtroendeman var det svårt att få information. Nu kan arbetsgivaren rentav självmant komma och berätta vad som är på gång.

Det säger Marcus Krogell, som har varit huvudförtroendeman på Ikea i Finland i nästan tio år.

– Vår personalchef är också svenskspråkig, så det är ett plus att man får använda sitt eget modersmål, tillägger Krogell som bor i Sibbo och är stationerad på varuhuset i Vanda.

Ikea har varuhus i Vanda, Esbo, Reso, Tammerfors och Kuopio, samt en mindre affär med utlämningsställe i Jyväskylä. Sammanlagt har möbeljätten ungefär 1600 anställda i Finland, och med cheferna borträknade blir det ungefär 1250 arbetstagare.

Ikea har precis avslutat sina samarbetsförhandlingar, där man strävade efter att förändra strukturen och centralisera vissa funktioner. Inför förhandlingarna meddelade företaget att högst 160 arbetstagare kan sägas upp i Finland och 7 500 i hela världen.

Marcus Krogell konstaterar att december månad var intensiv, men att förhandlingarna gick bra – det var äkta förhandlingar där arbetstagarsidan kunde påverka resultatet.

– Ingen har sagts upp, men platserna inom den nya organisationen lediganslås. Arbetsgivaren har sagt att man försöker hitta en ny plats åt alla.

Skulle egentligen bli historiker

Marcus Krogell började jobba på Ikea 2005. Han hade studerat historia vid Helsingfors universitet, och när han fick sin magisterexamen tänkte han jobba en tid inom handeln medan han sökte jobb i sin egen bransch.

– Men sedan blev jag heltidsanställd. Snabbt därefter valdes jag till förtroendeman för varuhuset i Vanda och sedan till huvudförtroendeman för hela Ikea i Finland. Jag tycker ändå att jag har haft nytta av mina universitetsstudier i uppdraget, berättar Marcus.

En stor del av huvudförtroendemannens tid går till att svara på e-postmeddelanden, för nästan alla arbetstagare som tar kontakt gör det per e-post. Resten av tiden deltar han i förhandlingar och möten, eller går runt på varuhuset och diskuterar med kollegor.

– Många arbetstagare vill att jag är med när de ska förhandla med arbetsgivaren. Man kanske känner sig sårbar och vill ha med någon som är insatt i lagar och avtal.

Egen anmälan räcker om barnet är sjukt

Sedan årsskiftet är Marcus Krogell också arbetarskyddsfullmäktig vid varuhuset i Vanda. En enkät vid alla företagets varuhus i Finland visar att den psykosociala arbetsmiljön – orken och arbetsbördan – är den största utmaningen.

– Man jobbar ensam på sin avdelning och när det är bråttom blir man lätt slutkörd.

Ikea är en global koncern och Krogell berättar att själva försäljningsarbetet är uppbyggt på samma sätt oavsett land. Däremot kan man avtala om personalfrågor, bland annat förmåner, på nationell nivå.

– Vi var ganska tidigt ute med ett system för egen anmälan vid sjukfrånvaro. Man kan vara borta 1+1+1 dagar, om man ringer förmannen på morgonen. Nu har samma system utvidgats till att gälla under tioåriga barn, vilket underlättar livet för småbarnsföräldrar.

När det gäller arbetstidsplaneringen är det mycket Marcus Krogell skulle vilja förbättra. Ikea har gjort upp ett eget regelverk som ska garantera att alla arbetstagare har samma rättigheter oavsett var i världen man jobbar. En av punkterna slår fast att man ska ha ledigt minst vart fjärde veckoslut, men enligt Krogell har det tyvärr blivit en norm där man jobbar tre veckoslut av fyra.

Dessutom är det vanligt med fyratimmarspass. Det är flexibelt för arbetsgivaren att ta in personal bara då det är rusning, men arbetstagarna får svårt att försörja sig på sin lön. Krogell bedömer att ungefär 80 procent av arbetstagarna på Ikea i Finland är deltidsanställda, när man inte räknar med cheferna.

Personalomsättningen är stor – en fjärdedel av personalen på årsbasis – och snittåldern är endast 32 år. Det här gör det fackliga organiseringsarbetet svårt, och Marcus Krogell bedömer att ungefär en fjärdedel hör till facket.

– Många har en stark tilltro till sin egen framtid och ser inga orosmoln. Man inser inte vilken roll facket spelar, säger Krogell men tillägger att till exempel deltidsproblemet kunde lösas bara tillräckligt många gick med i facket.

Jonny Smeds

Den här artikeln ingår i serien Röster i facket som publiceras i Löntagarens nyhetsbrev. Beställ nyhetsbrevet på adressen www.lontagaren.fi/nyhetsbrev så kan du läsa fler intervjuer med fackligt aktiva från Svenskfinland! Nyhetsbrevet är gratis och utkommer varannan vecka.