Sparken för att chefen inte tycker om dig – och dessutom utan arbetslöshetsförmån i 90 dagar? FFC-jurist kommenterar lagförslaget som berör en halv miljon löntagare

Regeringen vill förbättra atmosfären på arbetsplatserna genom att göra det lättare att säga upp arbetstagare. FFC-juristen Paula Ilveskivi påpekar att effekten snarare blir den motsatta – den psykosociala belastningen ökar och produktiviteten minskar. I värsta fall kan regeringens lagförslag leda till att den som lyfter fram ett problem på arbetsplatsen får sparken – och blir utan arbetslöshetsförmån i tre månader.

Regeringens vill att det ska bli lättare för företag med under 20 anställda att säga upp arbetstagare på personrelaterade grunder. Förslaget sändes på remiss i torsdags.

I lagförslaget står att det ska bli lättare att säga upp en arbetstagare som ”har undergrävt förtroendeförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller försvårat arbetsgivarens och arbetsgemenskapens verksamhet”. Som exempel nämns bland annat en situation där arbetstagaren förpestar atmosfären i arbetsgemenskapen. Enligt lagförslaget kan det här vara en orsak att säga upp arbetsavtalet, om problemen inte går att lösa på något annat sätt.

I ett blogginlägg (på finska) påpekar Paula Ilveskivi, som är jurist på fackcentralen FFC, att lagförslaget verkar vara helt fel medicin mot de problem som förslaget ska lösa.

– I stället för att utveckla arbetarskyddet, företagshälsovården och stödet från cheferna, så föreslår regeringen att atmosfären på arbetsplatserna ska förbättras genom att göra det lättare att säga upp arbetstagare. Det är ändå oklart om det är den som orsakar problemen – eller den som reagerar på problemen – som blir uppsagd.

Hon betonar att lagändringen inte berör någon liten grupp. Av alla arbetsgivarföretag har 97 procent färre än 20 anställda, och år 2016 sysselsatte de här företagen sammanlagt 510 070 arbetstagare. Det är mer än en tredjedel av alla arbetstagare inom företagssektorn.

Paula Ilveskivi konstaterar att en dålig atmosfär kan bero på själva arbetet, hur arbetet är organiserat eller hur arbetet leds. När problemen hopar sig syns det i de sociala relationerna på arbetsplatsen, och leder till att den psykosociala belastningen ökar. Om problemen blir långvariga kan det också ta sig uttryck i en ”förpestad” atmosfär.

– När uppsägningsskyddet försvagas ökar den psykosociala belastningen och därmed sjunker produktiviteten. Sambandet mellan produktiviteten och belastningsfaktorernas inverkan på arbetshälsan är obestridligt, betonar Paula Ilveskivi i sitt blogginlägg.

Enligt en europeisk forskningsrapport (på engelska) uppger 65 procent av arbetstagarna osäkra anställningsförhållanden som den främsta orsaken till arbetsrelaterad stress. Rädslan för att förlora jobbet kan alltså märkbart försämra arbetshälsan.

Utan arbetslöshetsförmån i 90 dagar

Dessutom hotar regeringens förslag också utkomstskyddet för de arbetstagare som sägs upp, påpekar FFC-juristen Paula Ilveskivi. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa slår nämligen fast att den som genom sitt eget agerande har orsakat uppsägningen förlorar rätten till arbetslöshetsförmån i 90 dagar – alltså tre månader – om han eller hon inte bevisligen har bestridit uppsägningen.

– Förutom att de som jobbar på en arbetsplats med under 20 anställda får ett sämre uppsägningsskydd, så försätts de i själva verket också i en sämre situation när det gäller socialskyddet, eftersom en uppsägning på personrelaterade grunder leder till en 90 dagars karens, framhåller Paula Ilveskivi.

FFC kräver att regeringen, i stället för att ständigt försämra villkoren i arbetslivet, ska satsa på att förbättra arbetshälsan och förlänga arbetskarriärerna, och på det sättet trygga finansieringen av välfärdsstaten. Förslaget om att försämra uppsägningsskyddet måste dras bort – det får inte föras till riksdagen för godkännande.

Läs mer: Sommaren är ljus, men besluten är mörka?