EU-domstolen tar ställning till rätten att flytta fram semestern

Arbetsdomstolen har bett Europeiska unionens domstol avgöra om den finländska semesterlagen strider mot EU-rätten. Frågan är om arbetstagare inom den privata sektorn, som har mer än fyra semesterveckor om året, har rätt att flytta fram sin semester på grund av sjukdom.

I anställningsförhållanden som har varat i över ett år har man fem veckor semester. Enligt semesterlagen har arbetstagare i de här fallen sex självriskdagar när de insjuknar, alltså dagar som arbetsgivaren ska behandla som semester och då lön för sjuktid inte ska betalas.

EU-domstolen har också ombetts att ta ställning till om arbetstagare som insjuknar kan kräva att semestern omedelbart ska flyttas och att arbetsgivaren ska betala sjuklön för självriskdagarna.

– Rätten till semester och skyddet av den intjänade semestern ingår i EU:s arbetstidsdirektiv och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Det är i sista hand unionens domstol som avgör hur de här dokumenten ska tolkas, säger Jari Hellsten som är jurist på FFC.

Fallet som nu går till EU-domstolen för avgörande gäller en tvist mellan Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT och arbetsgivarförbundet Hamnoperatörerna. Tvisten handlar om rätten att flytta semestern och rätten att få lön för sjuktiden.

Finlands näringsliv EK har motsatt sig att fallet ska skickas till EU-domstolen. Enligt EK stämmer den nuvarande situationen överens med EU:s bestämmelser.

EU-domstolens rättspraxis innehåller flera fall där den semesterersättning som betalas ut när anställningsförhållandet avslutas är skyddad i sin helhet då semestern överskrider fyra veckor. När den här linjen tillämpas finns det goda grunder för att självriskdagarna i semesterlagen ska anses strida mot EU-rätten.

– Rättspraxisen visar att vi har stark grund för våra motiveringar och att AKT-fallet inte är någon försöksballong. Fallet visar också att facket försvarar arbetstagarnas rättigheter och så att säga driver rättsfallen ända in i kaklet, fortsätter Hellsten.

Regeringens lagändring inför rätta

År 2013 avskaffades självriskdagarna i semesterlagen eftersom de stred mot EU-rätten. Samtidigt begränsades ändå den omedelbara rätten att flytta semestern till att gälla endast den semesterrätt som grundar sig på semesterlagen, alltså högst fem veckor. År 2016 förbigick Sipiläs regering konkurrenskraftsavtalet och ändrade lagen så att självriskdagarna också gäller den femte semesterveckan. I praktiken ska alltså EU-domstolen nu avgöra om den här lagändringen följer lagen.

Fallet som AKT har fört till domstol är inte det enda inom FFC, utan motsvarande fall finns inom flera medlemsförbund. De får alla sitt avgörande genom AKT:s rättegång.

Semestern är en grundläggande rättighet

Redan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna skyddar rätten till betald semester. I EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna konstateras den betalda semestern vara ett uttryck för värdiga arbetsförhållanden. Som en grundläggande rättighet kan den inte heller tolkas restriktivt, till exempel så att självriskdagarna godkänns om man insjuknar på semestern.

Enligt Hellsten kan man på goda grunder se att grundfördragets ovillkorliga bestämmelser om semestern leder till att arbetsgivarna omedelbart är skyldiga att betala ersättning för självriskdagarna.

Johannes Waris

Det går fortfarande att flytta fram semestern om man insjuknar