Ändringar i lagstiftningen och den sociala tryggheten
Vid ingången av 2012 trädde en del bestämmelser i kraft som bland annat förbättrar hyrda arbetstagares ställning, höjer arbetslöshetsskyddet och utkomststödet samt höjer socialförsäkringsavgifterna. Det blev också förändringar i arbetstagarnas inkomstbeskattning och de skattefria ersättningarna.
Förbättringar i hyrda arbetstagares rättigheter
De bestämmelser som direktivet om anställda i bemanningsföretag förutsätter och som har införts i arbetsavtalslagen träder i kraft i början av 2012. Enligt de nya bestämmelserna är användarföretaget skyldigt att informera också hyrda arbetstagare om arbetsplatser som blir lediga. Vidare har hyrda arbetstagare rätt att använda de tjänster som användarföretaget erbjuder sina egna arbetstagare, till exempel personalmatsal.
De minimianställningsvillkor som tillämpas på hyrda arbetstagares anställningsförhållanden har preciserats i de fall då inget kollektivavtal tillämpas på hyrda arbetstagares anställningsförhållanden.
Lagen om utstationerade arbetstagare har för sin del ändrats så att anställningsvillkoren för utstationerade hyrda arbetstagare framöver bestäms på samma grunder som anställningsvillkoren för hyrda arbetstagare som anställts i Finland.
Arbetarskyddssamarbetet stödjer fortsättning i arbetslivet
Utvecklingsmål och utvecklingsprogram som stödjer en fortsättning i arbetslivet har nu skrivits in bland de ärenden som omfattas av arbetarskyddssamarbetet. Parter i arbetarskyddssamarbetet är arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddschef och i personliga ärenden arbetstagaren och dennes närmaste chef. Enligt lagen ska man inom arbetarskyddssamarbetet behandla alla de ärenden som har betydelse för arbetstagarnas säkerhet, hälsa och arbetsförmåga. Arbetarskyddsmyndigheten utövar tillsyn över att lagen iakttas.
Utkomstskyddet vid arbetslöshet förbättras
År 2012 stiger arbetslöshetsskyddets grunddagpenning, det inkomstrelaterade skyddets grunddel och arbetsmarknadsstödet till 31,36 euro per dag (25,74 e/dag år 2011). I och med förhöjningen stiger grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet med cirka 120 euro i månaden. De inkomstrelaterade dagpenningarna stiger med cirka 66–210 euro i månaden. Förhöjningarna baserar sig på regeringsprogrammet och de lagstadgade indexhöjningarna.
Arbetstidsgränsen för jämkad dagpenning höjs från nuvarande 75 procent till 80 procent. Därmed kommer allt fler deltidsanställda att omfattas av den jämkade dagpenningen. Förhöjningen bygger på ramavtalet som godkändes i november.
Arbetstagare som på grund av permittering har förkortad arbetsvecka får också i fortsättningen full arbetslöshetsdagpenning för de dagar de är permitterade. Den temporära lagstiftning som varit i kraft sedan början av 2010 blev enligt ramavtalet permanent från och med 1.1.2012. Lagen gäller arbetstagare vars veckoarbetstid på grund av permittering har förkortats med minst en arbetsdag.
Utkomststödet och bostadsbidraget höjs
Grunddelarna i utkomststödet stiger i och med indexhöjningar och nivåförhöjningar enligt regeringsprogrammet. År 2012 är grunddelen i utkomststödet för en ensamstående person 461,05 euro i månaden (419,11 euro/mån. år 2011). Grunddelarna för minderåriga barn stiger på motsvarande sätt med 13,33–17,60 euro i månaden. Ensamförsörjare får framöver en förhöjd grunddel, som är 507,13 euro i månaden.
Inkomstgränserna för bassjälvrisken i det allmänna bostadsbidraget stiger med 120 euro i månaden. Med förhöjningarna vill man försäkra sig om att förhöjningarna av arbetslöshetsskyddet inte minskar bostadsbidraget. En del mottagare av bostadsbidrag kan få ett något högre bidrag.
En del av socialförsäkringsavgifterna stiger
Löntagarnas arbetspensionsavgift och sjukförsäkringsavgift stiger år 2012 en aning jämfört med år 2011. Den förhöjda arbetspensionsavgiften kompenseras i inkomstbeskattningen i enlighet med ramavtalet.
Löntagarnas socialförsäkringsavgifter 2012, i procent av lönen
(ändring från 2011, procentenhet)
<style>table.taulukko#N1013B { border-left-width: 1px; border-top-width: 1px; border-right-width: 0px; border-bottom-width: 0px;}table.taulukko#N1013B th { border-right-width: 1px; border-bottom-width: 1px; border-left-width: 0px; border-top-width: 0px;}table.taulukko#N1013B td { border-right-width: 1px; border-bottom-width: 1px; border-left-width: 0px; border-top-width: 0px;} th#N1013B_1 { width: 50%; } td#N1013B_1 { width: 50%; } th#N1013B_2 { width: 30%; } td#N1013B_2 { width: 30%; } </style><table class=”taulukko” id=”N1013B” width=”80%” border=”1″ cellpadding=”3″ cellspacing=”0″>
Arbetspensionsavgift, under 53-åringar
5,15 % (+0,45)
Arbetspensionsavgift, 53 år fyllda
6,5 % (+0,5)
Arbetslöshetsförsäkringsavgift
0,6 % (-)
Sjukförsäkringens dagpenningsavgift
0,82 % (-)
Sjukförsäkringens sjukvårdsavgift
1,22 % (+0,03)
Mer information om ändringar i utkomststödet vid arbetslöshet, den övriga sociala tryggheten och socialförsäkringsavgifterna finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats.
Små justeringar i deltidspensionen
I lagen har införts bestämmelser om hur deltidspensionen utbetalas när arbetstagaren inte är skyldig att arbeta under uppsägningstiden. Efter årsskiftet betalas deltidspension för högst sex veckor under uppsägningstiden, om en deltidspensionerad sägs upp och inte är skyldig att arbeta under uppsägningstiden.
Deltidspensionens belopp justerades från och med början av 2012 först när det skett en permanent förändring i förvärvsinkomsterna från deltidsarbetet på minst femton procent. Den tidigare gränsen var tio procent. Förändringen ger deltidspensionstagare en högre pension i de fall förvärvsinkomsten av deltidsarbetet har stigit permanent med 10–15 procent.
Arbetspensionsutdraget kompletteras
På arbetspensionsutdraget syns efter årsskiftet också anställningar inom staten, kommunerna och kyrkan. Det är viktigt att arbetstagarna noggrant kontrollerar utdraget så att eventuella fel och brister kan korrigeras.
Gruppen förmånstagare i grupplivförsäkringen utvidgas
Förmånstagare i arbetstagarnas grupplivförsäkring är i framtiden förutom maka/make också alla barn under 22 år. Hittills har maka/make, barn under 18 år och studerande barn i åldern 18–21 år varit förmånstagare. I och med ändringen ökar antalet förmånstagare och ungdomar som förlorat sina föräldrar får ökad trygghet.
Ändringar i inkomstbeskattningen
Grunderna för förvärvsinkomstbeskattningen justeras med 3,3 procent, vilket minskar statens skatteinkomster med cirka 400 miljoner euro. För att lindra beskattningen av småinkomsttagare höjs både arbetsinkomstavdraget och grundavdraget inom kommunalbeskattningen med 200 miljoner euro. I enlighet med ramavtalet kompenseras därtill förhöjningen av arbetstagarnas arbetspensionsavgift en aning genom att inkomstbeskattningen sänks med 0,2 procentenheter.
Kommunalskatten skärps år 2012 med i medeltal 0,08 procentenhet. Den kommunala skattesatsen är år 2012 i genomsnitt 19,25 procent. Totalt 91 kommuner höjer sin inkomstskattesats, medan skattesatsen sänks i tre kommuner.
Kilometerersättningen sjunker
År 2012 är det skattefria inrikes heldagstraktamentet 36 euro, halvdagstraktamentet 16 euro och måltidsersättningen 9 euro (34, 16 och 8,50 euro år 2011).
Den skattefria kilometerersättningen är 45 cent/km år 2012 (46 cent/km år 2011). Sänkningen av kilometerersättningen beror på att vid uträkningen beaktas förutom rörliga kostnader också fasta kostnader, vilka har sjunkit. Den reella räntan, som sjunkit på grund av tilltagande inflation, och det sänkta medelpriset på de tjugo mest sålda bilmärkena har gjort att de fasta kostnaderna har blivit lägre.
Mer information om ändringar i skatterna och de skattefria ersättningarna finns på finansministeriets webbplats.