Arbetslösa går miste om tusentals euro

Långtidsarbetslösa drabbas hårt av regeringens beslut att skära ner det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet. Den som har haft en lön på 2 500 euro i månaden före arbetslösheten kan i värsta fall gå miste om drygt 4 500 euro.

Juha Sipiläs regering har meddelat att den tänker förkorta det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet med 100 dagar för alla utom för dem som har fyllt 58 år.

Regeringen vill också att man ska få börja lyfta arbetslöshetsdagpenning först efter sju dagars arbetslöshet, jämfört med nuvarande fem. Dessutom tänker regeringen avskaffa förhöjningsdelen som betalas till dem som har blivit uppsagda efter en arbetskarriär på minst 20 år, och sänka förhöjningen för dem som deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder.

– Regeringens förslag kan tvinga en del av de arbetslösa att börja lyfta utkomststöd, varnar Saana Siekkinen som är arbetslivsdirektör på Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC.

Det är inga småsummor som de arbetslösa går miste om, visar de beräkningar som FFC har gjort.

En person som före arbetslösheten har haft en lön på 2 500 i månaden, och som är arbetslös i 500 dagar, går miste om 3 533 euro om han eller hon får arbetsmarknadsstöd i stället för inkomstrelaterad dagpenning redan efter 400 dagar.

Att självrisktiden förlängs från fem dagar till sju innebär för exempelpersonen ett bortfall på 136,26 euro per arbetslöshetsperiod. Om personen dessutom har en arbetskarriär på minst 20 år bakom sig, och inte själv är skyldig till att anställningsförhållandet upphörde, går personen dessutom miste om 918,00 euro när den 90 dagar långa förhöjningsdelen avskaffas.

Att förhöjningen som betalas när den arbetslösa deltar i sysselsättningsfrämjande service skärs ner ger ett bortfall på 2,36 euro per dag eller 50,63 euro per månad om lönen har varit 2 500 euro.

Tio arbetslösa per ledigt jobb

Enligt regeringen görs reformen för att uppmuntra arbetslösa att snabbare få jobb, men FFC påpekar att nedskärningarna inte skapar fler jobb. Tvärtom förvärrar regeringen situationen genom att samtidigt skär ner i sysselsättningsanslagen.

– Arbets- och näringsbyråns tjänster måste tryggas för var och en av de arbetslösa. Man måste stöda dem att hitta jobb eller utbildning genast från det att arbetslösheten börjar, för utbildning och personlig betjäning gör återgången till arbetslivet snabbare, säger Saana Siekkinen på FFC.

Enligt arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt fanns det i slutet av augusti 346 714 arbetslösa arbetssökande i hela landet. Vid samma tidpunkt fanns det endast 30 233 lediga jobb vid arbets- och näringsbyråerna – av dessa hade 9 053 varit lediga i mer än en månad.

De fackliga centralorganisationerna FFC, STTK och Akava har suttit med i arbetsgruppen som har behandlat arbetslöshetsskyddet, men alla tre har motsatt sig nedskärningarna.

– Regeringen har ensidigt beslutat att skära ner arbetslöshetsskyddet som finansieras av löntagarna och arbetsgivarna, säger Saana Siekkinen som påpekar att FFC har erbjudit sig att lätta på arbetsgivarnas kostnadsbörda genom att öka löntagarnas andel av finansieringen.

Om ändringarna godkänns av riksdagen träder de i kraft i januari 2017.

Jonny Smeds