Positivt drogtest ska leda till vård

Att en arbetstagare åker fast i ett drogtest betyder inte automatiskt att personen kan avskedas, påpekar fackcentralen FFC:s chefsjurist Timo Koskinen. Varje fall måste bedömas individuellt och det är viktigt att det på arbetsplatsen finns en plan för hur arbetstagare med drogproblem ska få vård.

– Enligt den finländska lagstiftningen får man inte utföra drogtest om man inte först har behandlat frågan i samarbetsförhandlingar. Man ska definiera de arbetsuppgifter som är förknippade med sådana risker att det är relevant med drogtester och dessutom ska man i första hand försöka minimera riskerna på sätt som är mindre integritetskränkande.

Det säger Timo Koskinen som är chefsjurist på Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC. Han betonar att tyngdpunkten ska ligga på det förebyggande arbetet. Man ska ha ett fungerande rusmedelsprogram på arbetsplatsen och både arbetstagarna och cheferna ska få information och utbildning.

En arbetstagare får drogtestas bara om det finns befogad anledning att misstänka att han eller hon är påverkad av droger. Om testet bekräftar misstankarna borde arbetstagaren hänvisas till vård. Det kan vara befogat att omedelbart häva anställningen om personen har utsatt andra för fara, men det är inget som får ske automatiskt, påpekar Timo Koskinen.

– Man ska göra en helhetsbedömning där man beaktar flera andra faktorer, bland annat hur skötsam personen tidigare har varit.

Mediciner kan ge positivt resultat

Att ett drogtest ger positivt utslag, det vill säga visar på spår av narkotika, betyder inte nödvändigtvis att personen har använt droger. Bland annat host-, värk- och depressionsmediciner kan ge utslag i testet.

– Företagshälsovården ska höra personen så att denne i förtroende kan berätta om han eller hon använder någon medicin. Och om det är så ska företagshälsovården meddela arbetsgivaren att allt är i sin ordning, säger Timo Koskinen.

Under hela processen måste man komma ihåg den mänskliga aspekten. Största delen av dem som har prövat droger har gjort det bara någon enstaka gång.

– Följderna kan bli oskäligt stora för den som åker fast i ett drogtest efter att första gången ha prövat tillsammans med kompisarna – något som kan klassas som vanlig ungdomlig dumhet. Det kan resultera i sparken, åtal och fällande dom. Efter det kan man ha svårt att överhuvudtaget få jobb igen och det kan rentav bli omöjligt att utbilda sig till vissa yrken.

Den som verkligen har drogproblem ska få professionell vård och Timo Koskinen anser att arbetsgivaren borde överväga att betala lön under vårdtiden.

– Tröskeln att söka hjälp blir lägre och vårdprocessen främjas, om man inte behöver fundera över hur man ska betala bostadslånet medan man är på avvänjning.

Information finns

Villkoren för drogtester på arbetsplatsen är fastslagna i lagen om integritetsskydd i arbetslivet. Lagen uppdaterades år 2004 i samarbete med arbetsmarknadsparterna och Timo Koskinen är nöjd med de ramar som lagen ger. Om man på arbetsplatsen anser att regelverket känns snårigt så finns många instanser som kan hjälpa.

– Till exempel Arbetarskyddscentralen har färdiga utbildningspaket. Också från Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT kan man få information och en betydande informationskälla är faktiskt den egna företagshälsovården.

Dessutom har centralorganisationerna på arbetsmarknaden nyligen uppdaterat sin rekommendation om hur man ska hantera missbruksproblem på arbetsplatserna. Den är tillgänglig också på svenska.

Jonny Smeds

Läs mer: Snellman införde drogtester efter noggrant förarbete