FFC lägger fram krispaket: Radikal kursändring behövs i arbetskraftspolitiken
Finland regering har inte med sin finanspolitiska stimulans lyckats stoppa försämringen av sysselsättningen i vårt land, som har varit minst lika snabb som i början av nittiotalets recession. Som en följd av nedgången har vi redan tappat 80 000 arbetsplatser och antalet hotar att fördubblas. Långtidsarbetslösheten har redan börjat öka. Regeringen förefaller att upprepa felen från den stora depressionen på 90-talet.
Den viktigaste lärdomen av tidigare recessioner är att arbetslöshetstillväxten borde stoppas omedelbart och med alla medel. I den finländska stimulanspolitiken har man trots det nästan helt försummat att föra en aktiv arbetskraftspolitik. I vårt land har företagens beskattning, de fortfarande sysselsatta löntagarnas och pensionärernas beskattning lindrats kännbart, men för de arbetslösa har det inte funnits tillräckliga medel för utbildning eller andra aktivåtgärder.
Den försummade arbetskraftspolitiken är, enligt FFC, det största misstaget i regeringens stimulanspolitik. Budgetanslagen för arbetskraftspolitiken rentav minskades år 2009, fastän det redan sommaren innan stod klart att svårigheter var på kommande. Som en följd av regeringens misslyckade prioriteringar rasar nu de arbetslösas aktiveringsgrad snabbt. Recessionens främsta offer är de långtidsarbetslösa och andra svårsysselsatta personer samt de unga och de äldre.
För detta år har arbets- och näringsministeriet till sitt förfogande ungefär lika mycket pengar för sysselsättande åtgärder som år 2008. Samtidigt har antalet arbetslösa arbetssökande hos arbets- och näringsbyråerna ökat med över 20 procent.
FFC anser att arbetskraftspolitiken nu måste ändra kurs radikalt. I enlighet med regeringsprogrammet skall sysselsättningsutvecklingen beaktas då sysselsättningsåtgärderna beräknas. I början av regeringsperioden innebar detta minskade åtgärder men i detta läge bör det medföra tilläggsresurser.
FFC erbjuder krispaket
FFC lägger fram ett krispaket på tio punkter för arbetskraftspolitiken:
- Arbetskraftspolitikens budgetanslag ökas med minst 100 miljoner euro och utbildningsanslagen med mellan 50 och 100 miljoner.
- Var och en som går ut grundskolan erbjuds samma år rätten att inleda studier i en yrkesläroanstalt, ett gymnasium eller inom specialåtgärder, oberoende av kvoten för studieplatser. Samtidigt utses en ansvarsmyndighet för att gripa in i problemet med dem som hoppar av utbildningen.
- De unga som håller på att avsluta sina yrkesstudier får sin studierätt förlängd med ett år under åren 2010-2012, för att kunna undgå att bli arbetslösa. I antalet studieplatser i yrkesskolor och yrkeshögskolor tillåts temporärt flexibilitet.
- Systemet med deltidstillägg förnyas för att underlätta sysselsättningen av unga och stöda de äldre arbetstagarnas ork i arbetslivet. För personer under 30 skapas en möjlighet till lönestött arbete redan efter tre månaders arbetslöshet.
- Förslagen till totalreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningen förverkligas snabbt. Antalet studieplatser i den yrkesmässiga tilläggsutbildningen ökas. Utbildningskvoten för läroavtal höjs för att svara mot arbetslivets behov. Specialåtgärder sätts in för att stöda förbättringen av de lågt utbildades yrkeskunskaper.
- Etableringen av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning ökas och samtidigt städar man undan de aktörer på området som saknar nödig kompetens. I framtiden köper man utbildning endast av de aktörer som har utbildningsstyrelsens lov att arrangera utbildning eller rätt att bevilja högskolexamen.
- Främjandet av de arbetslösas hälsa och uppföljningen av deras arbetsförmåga liksom arbetshälsorådgivning tas med som en del av arbetskraftstjänsterna. De arbetslösa ges rätt att få sin arbetsförmåga prövad och till tjänster som upprätthåller arbetsförmågan.
- En ny bakslädesmodell tas i bruk inom arbetskraftspolitiken, som ger de arbetslösa som omfattas av arbetskraftspolitiska åtgärder retroaktiv garanti till en arbetsplats, inom en viss tid.
- En kvotmodell skapas, som förpliktar de större företagen att sysselsätta personer med partiell arbetsförmåga, i ett antal som ställs i relation till arbetskraften.
- En permanent handlingsmodell skapas för arbetskraftens servicecentraler, och kommunernas ansvar för att främja sysselsättningen ökas. Samtidigt kunde man ge arbetskraftens servicecentraler ett helhetsansvar för betjäningen av personer med arbetsmarknadsstöd och flytta utbetalningen av arbetsmarknadsstöd från FPA till kommunerna.
I vårt land förs som bäst en diskussion om finanspolitikens omfång. Det finns ännu ingen garanti för att en tillräcklig ekonomisk tillväxt är i sikte och därför borde man nu inte ha någon brådska med att skärpa finanspolitiken. FFC anser att nästa års statsförslag till sin grundton skall vara stimulerande, inte restriktiv. Av desto större skäl måste långtidsplanerna för en balansering av den offentliga ekonomin göras upp i tid. Ökad sysselsättningen är den viktigaste förutsättningen för en hållbar offentlig ekonomi.