Hoppa till innehållet

s a k·fi Ämnen Nyheter Nollinje är ingen bot mot depr…

Nyhetsartikel

Nollinje är ingen bot mot depressionen

FFC-fullmäktiges viceordförande Ritva Suomalainen och ordförande Tuire Santamäki-Vuori tackar Lauri Ihalainen. Foto: Tuulikki Holopainen

Resolution från FFC:s fullmäktige den 15.5.2009

Arbetsmarknaden är på väg mot en allt djupare depression: industrins permitteringar förvandlas till uppsägningar och arbetslösheten ökar snabbt också inom servicesektorn. Landets regering har hittills visat ett stort ointresse för utvecklingen. Nu krävs alla tänkbara åtgärder för att inte arbetslösheten skall förvärras ytterligare.

Regeringen har inte anvisat tillräckligt med budgetmedel för att hantera sysselsättningen, trots att ekonomin har kollapsat. Sysselsättningsanslagen måste ökas snabbt. Vi kan inte tillåta att långtidsarbetslösheten briserar som en bomb i våra händer. Det borde vi ha lärt oss på nittiotalet. Regeringen måste skärpa sig och inleda kännbara stimulansåtgärder till sysselsättande objekt, såsom nybyggen och reparationer, energiproduktion och andra åtgärder som krävs för industrins verksamhet samt bättre trafikleder. Också arbetsgivaren och ägarna, liksom staten bör agera ansvarsfullt för att upprätthålla sysselsättningen och bekämpa den grå ekonomin.

Regeringen måste också se till att medborgarnas grundservice, som ligger på kommunernas ansvar, såsom grundskola, barndagvård, hälso- och åldringstjänster kan tryggas. Statens måste öka kommunernas penningresurser och förhindra en utläggning och nedmontering av servicen. Också de statsproducerade grundservice- och myndighetstjänsterna måste tryggas.

Det finns inga grunder för arbetsgivarnas krav på att sänka lönerna – tvärtom. Den rådande ekonomiska situationen kräver stimulans och tryggande av statens skatteintäkter, och alls inte något backande från tidigare överenskomna löneförhöjningar. Arbetsgivarnas förslag om nollinje skulle försvåra förutsättningarna för löntagarnas utkomst, ytterligare öka socialskyddets kostnader, krympa den inhemska konsumtionen och därmed bidra till ökad arbetslöshet. Också detta lärde oss nittiotalet.

För arbetet bör man få en lön som man kan klara sig på. Också de som har atypiska anställningsförhållanden måste kunna garanteras en människovärdig förtjänstnivå. Dessutom måste vi i den aktuella instabila ekonomiska situationen fästa särskild uppmärksamhet vid att förbättra arbetslivets kvalitet, för att inte exempelvis personalnedskärningar, uppsägningshot och allmän otrygget beträffande anställningen skall tära på arbetstagarnas hälsa. Anställnings- och arbetslöshetsskyddet måste förbättras, i synnerhet för dem med atypiska anställningsförhållanden.

Den snabbt ökande arbetslösheten och de komplicerade dagpenningsreglerna har i de allra värst drabbade arbetslöshetsbranscherna lett till att arbetslösa har tvingats vänta orimligt länge på sina dagpenningar. Regeringen bör tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna i brådskande ordning bereda en lagändring som påskyndar utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning.

Globaliseringen av ekonomin innebär att också arbetslivet och arbetstagarnas intressebevakning internationaliseras. Därför är det viktigt att varenda löntagare bevakar sina egna intressen genom att rösta på kandidater i eurovalet som driver löntagarnas intressen.