Höga förväntningar – oklart om de uppfylls

Bioekonomin förväntas ge nya produkter, skapa arbetstillfällen och driva på den stagnerade exporten. Men experter påpekar att förhoppningarna inte infrias om man snålar inom forskningen och produktutvecklingen.

År 2040 kan hela 40 procent av Finlands bruttonationalprodukt komma från den biobaserade ekonomin, enligt en bedömning som Arbets- och näringsministeriet har gjort. Överdirektören för Statens ekonomiska forskningscentral VATT, Anni Huhtala, anser att den prognosen känns överdriven.

– Så långt i framtiden är det förstås omöjligt att förutspå, men enligt det vi vet i dag så verkar bedömningen vara i överkant, påpekar hon.

Bioekonomin är ett av regeringens spetsprojekt och 300 miljoner euro har öronmärkts för det under regeringsperioden. Summan fördelar sig på många olika projekt. De största enskilda potterna går till att stöda investeringar inom lantbruket och till förnybar energiproduktion. Bägge får 100 miljoner euro. Nya innovationer ska stödas med 30 miljoner euro.

Anni Huhtala anser att den summa som har anvisats till bioekonomi är anspråkslös, i synnerhet andelen för forskning och produktutveckling. Hon anser inte att regeringens mål, att skapa 100 000 nya arbetstillfällen inom bioekonomin, är trovärdigt. Hittills har hon inte sett några tecken på projekt som ger gott om jobb.

Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC bedömer att nya arbetstillfällen kan skapas snabbast inom förädlingskedjorna för biobränsle och bioenergi, samt inom underhållet av vindkraft. Inom skogsavverkningen beräknar man att det inom de närmaste åren kommer att uppstå cirka tusen nya arbetstillfällen.

Möjligheterna måste tas tillvara

Ombudsman Maija Pohjakallio på arbetsgivarförbundet Kemiindustrin ser lite ljusare på framtiden. Hon säger att vart tredje företag inom den kemiska industrin redan utnyttjar biobaserade råvaror, och andelen ökar.

– Potentialen är stor, men långt ifrån allt har hittills kunnat utnyttjas, säger Maija Pohjakallio.

Hon anser att Finlands trumf i konkurrensen är de stora biomassaresurserna och kunskapen kring hur man hållbart utnyttjar dem. Exempel på bioprodukter inom kemisektorn som redan finns på marknaden är biobränslen för trafiken, kemikalier som framställs av tallolja samt industriella enzymer. De sistnämnda behövs för vidareförädling av ett antal biomassor.

– Nu skulle det vara klokt att satsa på forskning och utveckling för att få de biobaserade råvarorna i optimal användning, påpekar Maija Pohjakallio.

Anni Huhtala efterlyser nya, långt utvecklade produkter. Många bioekonomiprodukter är sådana som har framställts också tidigare. Det här borde man få en ändring på, säger hon, eftersom Finland har ett stort behov av innovationer som skulle skapa ny ekonomisk aktivitet.

Pirjo Pajunen (översättning: Viola Eksten)