Han vill jobba för en bättre framtid

Mohamed funderar en stund innan han säger något. Det är mycket han vill berätta. En del saker är verkligen inte så trevliga. Vägen från Togo till Finland har varit lång, och det har inte varit lätt att som asylsökande ta sig in på den finländska arbetsmarknaden.

– Jag vill ge något tillbaka till Finland som tagit emot mig. Jag vill berätta om mitt liv och försöka få finländska skolelever att uppskatta det de har, säger Mohamed Sanoussi Bawa som för tillfället gör arbetspraktik för Flyktinghjälpen. Under sin praktik besöker han bland annat skolor för att berätta om sitt liv.

Mohameds berättelse börjar i västafrikanska Togo. Det är vanligt att barnen bidrar till familjens ekonomi, och redan vid tio års ålder jobbade Mohamed som lärling hos en klädförsäljare. Men han började bli uppmärksam på orättvisorna i samhället och det fick honom att bli aktiv i olika sociala projekt där målet var att hjälpa barn och ungdomar.

– Landet är en fullständig diktatur. Samma människor har suttit vid makten sedan 1960-talet och de vill inte att folk ska utbilda sig och ifrågasätta dem som har makten.

Hans insatser väckte också det lokala regimkritiska oppositionspartiets intresse och Mohamed valdes till ungdomsorganisator för partiets lokalavdelning. Efter det började hoten hagla över honom. Dödshot på telefonen. Stenar genom fönstret talade sitt tydliga språk.

Efter valet 2010 där fusk förekom blev det klart att det inte kommer att bli någon förändring i landet. Det fanns en oro i luften.

En kväll kom de för att hämta honom. Mohamed kommer ihåg att det måste varit runt klockan åtta på kvällen för han hade nyligen kommit hem från jobbet. Ärren finns kvar i huvudet som en påminnelse om kvällen för tre år sedan.

– De skrek mitt namn och bankade på dörren. Jag hade min lilla dotter i famnen. Jag såg att de var soldater.

Mohamed kastades in i en bil där det fanns åtta andra. Han kände två av dem. De var partikamrater.

De andra hade blivit slagna till och med värre än mig.

Två månader satt Mohamed i fängelset, något han ogärna talar om. En dag släpptes han och med hjälp av olika personer kunde han fly landet. Mohameds resa från fängelset i Togo till Finland gick via länder i Afrika och Mellanöstern till Ryssland.

– De sa att jag skulle till det lugnaste och tryggaste landet i världen.

Gick runt och sökte jobb

I Finland blev en nu redan nedlagd mottagningscentral i Helsingfors hans första bostad. Där träffade han människor från alla hörn i världen. Många med väldigt dystra historier i bagaget. Mohamed som haft flera affärer i hemlandet, började så gott som genast söka jobb för han ville vara sin egen herre, som han själv uttrycker det.

– Jag gick varje dag ut från mottagningscentralen och frågade efter arbete i företag närområdet. Många såg väldigt förvånade ut när ja stegade in frågade efter jobb, skrattar Mohamed.

Hela tiden är det inte svårt att hålla sig för skratt. Till exempel när han tänker på sin dotter. Det är nästan över tre år sedan Mohamed såg henne. Då var hon bara två månader gammal.

– Idag är hon stor men hon vet vem pappa är, och att han är någonstans dit flygplanen flyger.

Tre jobb samtidigt

Till sist nappade det och Mohamed fick jobb som reklamutdelare. Det återstod ett problem. Hur skulle ha få lön? Mohamed kunde inte öppna ett bankkonto i Finland.

– Då började jag inse att allt inte fungerar som i Afrika. Det är en massa papper som behövs för allt.

En vän som Mohamed träffat i Finland erbjöd honom att använda sitt bankkonto. Det är Mohamed väldigt tacksam för.

Med lite erfarenhet av utdelningsjobb i bagaget fick Mohamed jobb på Itella.

– Jag känner Helsingfors centrum bättre än de flesta för jag har delat ut post i varje trappuppgång, säger Mohamed och rabblar upp flera små gator i centrala Helsingfors.

Efter att ha delat ut posten hoppade Mohamed på metron och tog sig till jobb nummer två. Han städade några timmar i ett snabbköp i östra Helsingfors.

Som mest hade Mohamed tre jobb samtidigt. Det varade i ungefär ett år.

– Jag har inte sovit så mycket sedan jag kom till Finland. Jag tror min kropp har vant sig med det.

Samtidigt var processen med behandlingen av Mohameds asylansökan i full gång. Sist och slutligen beviljades Mohamed asyl i Finland. Han har alltså internationell flyktingstatus. Han oroar sig för sin mamma och dotter som bor i ett annat land.

I dag vill han hjälpa andra som är i samma situation han varit i.

– Jag vill hjälpa andra, precis som jag själv har fått hjälp. Jag hjälper andra som är nya i landet med helt vardagliga saker. Jag hjälper dem att hitta jobb, hur de kan få hjälp med översättningar och liknande saker.

Vill grunda daghem i Togo

Mohamed har en dröm. I framtiden vill han utbilda sig till närvårdare. Någon gång i framtiden önskar han grunda ett daghem i hemlandet.

– Det finns många kvinnor som tvingas jobba på gatorna med att sälja olika saker. Deras barn behöver någonstans att vara på. Det finns också många föräldralösa barn som behöver hjälp.

Framtiden är Mohamed ändå inte säker på.

– Allt jag har är hopp. Jag vill lära mig språket bättre, eftersom det är nyckeln till allt.

Johannes Waris