FFC vill sondera vilja och villkor för en ny inpo
FFC betonar vikten av att regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna som främsta alternativ utreder möjligheterna att bygga en heltäckande inkomstpolitisk helhetsuppgörelse, så som det står skrivet i regeringsprogrammet. FFC:s ordförande Lauri Ihalainen menar att de preliminära analyserna av gemensamma villkor och strävanden borde stå klara redan i maj.
Teknologiindustriföreningen tillkännagav på onsdagen att den har för avsikt att ingå förbundsvisa kollektivavtal, då den nuvarande inkomstpolitiska avtalsperioden löper ut i slutet av september. Ihalainen uppmanar ändå Finlands Näringsliv EK att än en gång pröva om Teknologiindustrins ståndpunkt visavi förbundsvisa avtal är definitiv och förnuftig. Resultaten av de inkomstpolitiska uppgörelserna har varit till nytta för hela samhället och för löntagarna, påpekar Ihalainen.
– FFC är också redo att förhandla om andra frågor som stöder sysselsättning, kompetens och matchandet av utbud och efterfrågan på arbetsplatser och arbetstagare. Regeringsprogrammet innehåller moment som skall främja dessa målsättningar och betonar trepartsbehandlingen av dem, konstaterade Ihalainen, då arbetsmarknadsorganisationerna träffade statsminister Matti Vanhanen på torsdagen.
Ihalainen säger att förhoppningarna om höjda löner är ytterst stora. Förväntningarna skruvades upp ytterligare inför riksdagsvalet. Enligt FFC:s ordförande innebär det att vapnen har osäkrats inför en verkligt tuff lönekonkurrens mellan olika löntagargrupper. Därför krävs det en hel del extra ansträngningar om man skall lyckas kontrollera lönediskussionerna.
– FFC anser det riktigt att man i debatten om en löneuppgörelse har förbundit sig att främja de gemensamma målen i likalönsprogrammet och jämställdhet i avlöningen. Jämställdhetspolitikens största projekt är fortfarande att minska arbetslösheten, och därför bör regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma mål vara en inkomstuppgörelse, som stöder sysselsättningen och jämställdheten, slog Ihalainen fast.
FFC anser att en ny inkomstuppgörelse borde innehålla fyra ”korgar”. Enligt Ihalainen är de:
- löne- och skattebeslut som ger löntagarna en ökad köpkraft
- kvalitetsreformer i arbetslivet
- åtgärder för att stöda sysselsättning och kompetens
- statsmaktens åtgärder till stöd för inkomstuppgörelsen
FFC anser att löneuppgörelsens andel av att öka löntagarnas köpkraft bör vara ansenlig och att skatteavgöranden bör stöda den. Löneförhöjningarna bör, enligt Ihalainen genomföras i huvudsak i början av avtalsperioden. FFC föreslår att regeringen, ifall en central uppgörelse blir till, i det sammanhanget beaktar behovet att lätta beskattningen för särskilt små- och medelinkomsttagare, för att i högre grad sporra till arbete, i enlighet med regeringsprogrammets målsättning.
Beträffande kvalitetsfrågorna är FFC:s målsättning bl.a. att förbättra hyrarbetarnas och andra snuttarbetares ställning, att utveckla omställnings- och arbetslöshetsskyddet och att förnya den yrkesmässiga vuxenutbildningen.
FFC:s ordförande Lauri Ihalainen föreslår att regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna kommer överens om ett nytt möte i maj för att analysera läget på arbetsmarknaden och utsikterna för en inkomstuppgörelse. Om de gemensamma utredningarna i maj inte kan påvisa förutsättningar för att bygga en ny inkomstuppgörelse kommer FFC att stöda sina medlemsförbund i deras strävan att förhandla sig till så goda förbundsvisa avtal som möjligt för sina medlemmar, sade Ihalainen.