Många kryphål

I byggbranschen känner man bra till den så kallade beställaransvarslagen, men inom andra branscher har företagen inte alltid ens hört om vilka skyldigheter som ingår i lagen, säger inspektör Oskar Aho på regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Aho ger ett exempel: företag i transportbranschen utlokaliserar sin verksamhet till ensamföretagare, som i sin tur använder underentreprenörer. Om företagarna inte är arbetsgivare, gäller beställaransvaret inte dem. En ensamföretagares underleverantörsarrangemang ålägger inte huvudbeställaren att ta fram information om hela underleverantörskedjan.

– Inom transportbranschen används ofta etablerade företag, som liksom ensamföretagarna inte heller omfattas av utredningsskyldigheten. Därmed kan det hända att det förekommer mycket affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen och som man inte kommer åt med hjälp av lagar och övervakning.

Han menar att beställaransvarlagen inte biter på aktörer som med avsikt vill göra fel. Lagen fungerar i företag som vill följa lagar och bestämmelser och förhindra osund konkurrens. Lagen ger beställaren verktyg att kontrollera motpartens bakgrund innan ett kontrakt görs upp.

– Det krävs kurage av en företagare att låta bli att ingå avtal med en underleverantör som erbjuder ett arbete till ett klart lägre pris än andra.

Ur inspektörernas synvinkel skiljer sig inte den offentliga sektorn från den privata. Kommunerna och staten utreder visserligen bakgrunden hos företag som vinner av dem konkurrensutsatta projekt, och pappren är i skick, men verkligheten kan vara en helt annan. Ett företag som vunnit en anbudstävling kan splittra upp arbetet på underleverantörer, som beställaren inte har någon information om.

Det största kryphålet i beställaransvarslagen är enligt Aho att utredningsskyldigheten endast gäller den egna avtalsparten. Om det finns en lång kedja av underleverantörer är beställaren inte skyldig att ta reda på de övriga företagens bakgrund.

Utredningsskyldigheten kan kringgås och beställaren erbjuds tjänster som senare utlokaliseras på skumma företag. Ibland kräver beställaren att underleverantören grundar ett nytt företag för att ett underleverantörsavtal ska ingås. Underleverantören utlokaliserar sedan jobbet till sitt nya företag.

Om Aho fick bestämma så skulle han täppa till några kryphål i lagen.

– Huvudentreprenören borde vara ansvarig för att hela kedjan har rent mjöl i påsen. I byggbranschen kan vi se en utveckling där huvudentreprenören redan nu kräver uppgifter om hela underentreprenörskedjan, trots att lagen inte kräver det, säger Aho.

För det andra skulle Aho slopa undantaget i lagen om att utredningsskyldigheten inte gäller om avtalspartens verksamhet är etablerad. Utredningsskyldigheten borde gälla alla underleverantörer oberoende av hur länge företaget har varit verksamt. Också ett etablerat företag kan ha undvikit att uppfylla sina lagstadgade skyldigheter, men kan ändå när ett avtal ingås visa att allt är i sin ordning.

Leena Seretin
Översättning Christina Tallberg